Fantastiska vidunder: Dumbledores hemligheter 2022
Synopsis
Professor Albus Dumbledore känner till att den mäktige och ondskefulle trollkarlen Gellert Grindelwald är på väg att ta kontroll över trollkarlsvärlden. Oförmögen att stoppa honom på egen hand, anförtror han magizoologen Newt Scamander uppdraget att leda en grupp modiga trollkarlar, häxor och en orädd mugglare på ett farligt uppdrag. De möter gamla och nya vidunder och kolliderar med Grindelwalds växande grupp av anhängare. Men med de höga insatserna, hur länge kan Dumbledore stå vid sidan av?
Info
Originaltitel
Fantastic Beasts: The Secrets of Dumbledore
Biopremiär
8 april 2022
DVD-premiär
14 juli 2022
Digitalpremiär
30 maj 2022
Språk
Engelska
Land
USA
Distributör
Warner Bros
Åldersgräns
11 år
Längd
Episka dueller och smärtande relationer
De magiska varelserna och vidundren är tillbaka i en lång, intensiv film som överraskar med mängder av tvistar och törnar. I tredje installationen av “Fantastiska vidunder” får vi äntligen en rejäl inblick i barndomsvännerna Albus Dumbledore och Gellert Grindelwalds komplexa relation.
Nästan fyra år och en hel pandemi har gått sedan vi såg röken av vår magizoolog Newt Scamander (Eddie Redmayne), och alla de magiska varelser som han förvarar i sin alltid lika expanderbara koffert. Historien vi nu får följa tar vid där en ondsint Grindelwald (som numera spelas av Mads Mikkelsen) återigen manipulerar sig framåt för att förgöra allt i sin väg och i sin iver att nå världsherravälde. Vid sina sida har han sin nickedocka Credence (Ezra Miller), en plågad själ som i slutet av föregångaren avslöjades även han vara en bortglömd Dumbledore.
De finns de som vägrar spela efter Grindelwalds pipa, och främst av dem alla är den unge Albus Dumbledore (Jude Law). Den pillemariska, välklädda Dumbledore - som vi får kalla Albus, nu när det vimlar av Dumbledores - blev vi redan ny-introducerade för i föregångaren “Grindelwalds brott”, och i del tre så det det mycket riktigt som titeln antyder fokus på Dumbledore-familjen och alla deras hemligheter. Hemligheter, som de kanske måste ta och avslöja nu för att kunna ta sig levande ur den här historien.
Det är en brokig skara som ska ta sig an att försöka stoppa Grindelwald från att genomföra sina onda planer kring massförstörelse, utrotning och allmänt diktatorskap. Förutom Newt hittar vi återigen hans bror Theseus (Callum Turner) mugglaren Jacob (Dan Fogler), samt professor Lally (Jessica Williams) i en större roll som allvetande följeslagare. Noterbart frånvarande är däremot Tina (Katherine Waterston) som nu reducerats till några få cameos. Kanske fick hon helt enkelt inte plats bland de herrans många karaktärerna och sidospåren som vi nu följer.
Det på förhand mest omsusade castingvalet att byta ut Johnny Depp visar sig vara en kristallklar förbättring. Vår nordiska skurkexpert Mads Mikkelsen gör sin tolkning av den sluge Grindelwald med bravur, och han blixtrar specifikt till i de scener som han och Albus har på tu man hand. Av någon anledning blev Albus Dumbledores sexualitet en het potatis när författaren J.K Rowling, utanför historierna, berättade att hon alltid haft Albus i åtanke som homosexuell. I “Dumbledores hemligheter” görs det snabbt klart att den här historien handlar om mer än kampen mellan gott och ont, den handlar om en gammal kärleksrelation. De bådas bakgrundshistoria simmar då och då genom tillbakablickar upp till ytan, där det förklaras att deras blodspakt sinsemellan förbinder dem för alltid, vare sig de vill eller ej.
Den numera trilogin “Fantastiska vidunder” har haft en lite oturlig resa, och har haft svårt att hitta en väg ut ur skuggan där den har hamnat i - “Harry Potter”-universumet, som nog inte behöver någon närmare presentation. Spin off-seriens första film, enkelt titulerad just “Fantastiska vidunder och var man hittar dem” var en spännande inblick i den amerikanska trollkarlsvärlden likväl som i mugglarvärlden, utspelat bland kulisserna av ett vackert 1920-tal. Uppföljaren “Grindelwalds brott” nådde aldrig till samma höjder utan valde att gå en bistrare, aningen mörkare väg; något som inte riktigt föll i smaken varken hos kritikerna eller hos publiken.
Det ska understrykas att “Fantastiska vidunder: Dumbledores hemligheter” hämtar hem mycket som var en besvikelse i “Grindelwalds brott”. Förutom att föregångaren var rörig och något avslagen så saknade den i mångt och mycket det som jag tycker serien faktiskt ska handla om - magiska varelser och vidunder. Det kan därav med glädje då meddelas att i “Dumbledores hemligheter” cirkulerar historien kring ett mindre, rådjursliknande djur som kallas quilin - en av de mest oskyldiga, och ärliga varelser som finns. Det urgulliga, bambiliknande djuret ska kunna se igenom lögner, så inte helt oväntat är det då många trollkarlar som vill dra i den stackars lilla varelsen.
Bländande vackra panoramavyer över landskap och intensivt sprakande trollkarlsdueller, ja, det får vi definitivt njuta av i “Dumbledores hemligheter”. Det som sticker till hos mig är däremot avsaknaden av en lagom dos humor. I sin iver att skapa mörk, skrämmande stämning så trillar den här underfundiga, enkla humorn bort som vi alla kommer ihåg från vår uppväxt med Harry Potter. Karaktären Jacob Kowalski ska återigen vara vår “comic relief”, men han är dåligt understödd av sina kompanjoner och blir därmed inte bara utanför på grund av att vara mugglarfödd - han blir även den enda någorlunda humoristiska karaktären. Att han som mugglare dessutom obehindrat skulle få ‘hänga på’ alla sorters magiska händelser och uppdrag - han får till och med en stav! - det köper jag inte riktigt heller.
“Fantastiska vidunder” har alltid varit en välkommet vuxnare variant av den “Harry Potter” vi är vana vid. Det är nästan som att filmens tunga sociopolitiska teman vi följer är direkt riktade mot de uppvuxna barn och unga vuxna som en gång i tiden slukade allt med Harry Potter som de kom åt. Problemet kan ju dock vara då att just de numera vuxna Harry Potter-älskarna vill ha en paus från sitt vanliga, tråkiga liv just för att dyka ner i en magisk fantasivärld - inte titta på en till film om hur deppigt det riktiga livet kan vara.
Filmmagi är inget man bara trollar fram, det vet ju varenda kotte. “Dumbledores hemligheter” är en lång film, men där pusselbitarna ändå hittar rätt under filmens många intensiva minuter. Någonstans här i sin tredje installation har ändå “Fantastiska vidunder” hittat sin egen identitet med sin egen takt och en egen storyline. Lillebrorskomplexet till trots, så väljer den ändå nu att ge sig iväg i sin egen riktning och med sina många karaktärer. Trots en lite väl invecklad plot så faller allt på plats i den tredje akten av filmen - som avslutas med buller och bång.
Fler recensioner:
Läs mer om
Charlotte Brange
Skriv din recension
Användarrecensioner (2)
En etta. Det är alldeles för högt betyg. Men 0 kan man inte sätta som betyg på inne på Moviezine tyvärr. Det är bara här jag skriver en recension. Jag recenserar bara biofilmer om de ska tryckas i en tidning eller läggas ut på min blogg. Så det är en förmån endast Moviezine läsarna får att läsa min recension denna gång. Filmen var som väntat helt värdelös. Jag gav den chans genom att se den gratis på nätet där varken Warner Brothers eller en eventuell streamingtjänst ska kunna spåra några som helst intäkter ifrån min plånbok. För jag lovade en bojkott när Warner Brothers lät Johnny Depp gå. Så blev det också. Men om man bortser ifrån att Mads Mikkelsen var kass som Grindelwald och att han inte hade gjort någon som helst ansträngning för att man skulle känna att han var samma karaktär som vi fick bakgrunden till så var filmen väldigt splittrad. Man fattade inte riktigt prioriteringarna de hade gjort med övriga karaktärer. Vissa fick mer framträdande roller medan vissa hamnade i skymundan. Upplägget med en ett udda gäng av antihjältar som ska rädda världen kändes lite som en upprepning ifrån Suicide Squad dessutom. Dessutom sakndades Harry Potter känslan trots att musiken ifrån original Harry Potter filmerna spelades då vyer ifrån Hogwarts dök upp. Nej, tack till denna film. Fantastic Beast 3 - Filmen som Harry Potter fans och hela världen vill glömma. Hoppas inte det blir en fortsättning. Men det lär det nog bli tyvärr. För en del har ju tyvärr gått och sett den på bio. Den svagaste ettan man kan ge är alltså mitt betyg till den här skrattretande dåliga filmen. Men nu har jag sett filmen. Så nu är det bevisat att filmen var så kass som jag på förhand kunde säga att den skulle vara. Dumbledore hade gärna kunna behålla sina hemligheter för sig själv så att man hade sluppit det här skräpet till film.
Filmen får full pott av mig. Mads Mikkelsen är en klockren ersättare till Johnny Depp. Handlingen flyter på alldeles utmärkt utan att bli förutsägbar eller långdragen. En enorm uppryckning från den 2a, halvdana filmen. Hade detta varit sista filmen i filmserien så hade jag varit mer en nöjd. De återstående två filmerna får bli en bonus, jag är redan helt såld på fantastiska vidunder tack vare dessa grymma skådespelare och regissörens förmåga att frammana filmmagi. Grattis till alla ni som har detta filmäventyr framför er.