Fantompojken 2015
Synopsis
Polisen Alex skadas av en mystisk figur med ett vanställt ansikte. På sjukhuset träffar han Leo, en 11-årig pojke med magiska förmågor. Tillsammans med Leo och den oförskräckta journalisten Marie tar han upp jakten på gangstern som hotar staden.
Info
Originaltitel
Phantom Boy
Biopremiär
20 november 2015
DVD-premiär
7 juni 2016
Språk
Franska
Land
Frankrike
Distributör
Folkets Bio
Längd
Barnfilm med hjärta och stil
Efter en katt i Paris kommer fantompojken som måste rädda New York. Egensinnig elegans och ohämmad kreativitet, grafisk perfektion där ojämnheterna får bestå. Om allt går som det ska så produceras tecknad film av det här slaget fortfarande om tjugo år.
År 2010 Oscarsnominerades de franska animatörerna Jean-Loup Felicioli och Alain Gagnol för ”En katt i Paris”, en noirdoftande och fantasieggande liten pärla. Den utgjorde ett tappert alternativ till de hyperkommersiella 3D-spektakel från väst som annars dominerar barnfilmsgenren.
Stärkta av framgången återvänder man nu fem år senare med ”Fantompojken”, och både berättarglädje och estetisk precision är intakt. Det faktum att handlingen den här gången utspelar sig i New York är en händelse som ser ut som en tanke – om den amerikanska Oscarsjuryn charmades av ett månbelyst Paris sist det begav sig så borde de rimligen gå upp i brygga vid åsynen av det pastellfärgade Manhattan som fransmännen återskapar den här gången. Därmed inte sagt att Felicioli och Gagnol har gjort det enkelt för sig. Jag vet för övrigt inte om de överhuvudtaget intresserar sig nämnvärt för priser.
Berättarstrukturen i ”Fantompojken” är hur som helst betydligt mer avancerad än i ”En katt i Paris”, och filmupplevelsen känns inte lika omedelbart helgjuten som sist. När den lyfter gör den det däremot med besked, bokstavligt talat i de sekvenser där titelfiguren, en cancerdrabbad elvaåring som är förvisad till en sjuksäng, lämnar sin döende kropp och svävar obehindrat över staden som aldrig sover.
Det där är en förmåga som kommer väl till pass när man ska bistå en rullstolsbunden polis i jakten på en Dick Tracy-inspirerad skurk som hotar att låta ett illasinnat datorvirus ödelägga New York. Till sin hjälp har denna handikappade duo också en orädd och handlingskraftig journalist som heter Marie. Samt ett specialskrivet soundtrack som vindlar sig lika stilsäkert runt soldränkta skyskrapor som hotfulla containers i dunkla hamnkvarter. Men ”Fantompojken” har fler förtjänster som drama än som detektivhistoria.
När Felicioli och Gagnol berättar om hur ett barns sjukdom påverkar hela familjen når deras animationer stundtals hela vägen in i mina tårkanaler. Det är inte långt ifrån att kinden blir våt. Den yngre publik för vilken filmen i första hand är menad får däremot gott om tillfällen att skratta åt klantiga skurkar och ilskna hundar som slår knut på sig själva för att servera slapstick och tokroliga missförstånd.
Vi vuxna hade nog på det hela taget mer behållning av ”En katt i Paris” – men Feliciolis och Gagnols hantverk bör hedras med ett biobesök ändå. Deras tecknade figurer med sina mandelformade ögon och undflyende melankoli bjuder Pixar och storbolagen genuint motstånd samtliga dagar i veckan. Man gillar ju en underdog.
| 13 november 2015 11:00 |
Skriv din recension
Användarrecensioner
Det finns inga användarrecensioner ännu. Bli först med att recensera Fantompojken
Andra kritiker
Det finns inga andra kritiker ännu