For the Love of Spock 2016

Såhär började det. Adam Nimoy, tv-regissör med lång resumé, kom till sin pappa Leonard med en idé.  Dokumentärer som fokuserar på Spock är sällsynta och vore det inte trevligt att samarbeta på just ett sådant projekt? I lagom tid till att ”Star Trek” firar sina första femtio år. Jodå, tyckte pappa Leonard, som var den förste att gestalta karaktären, och sagt blev gjort. Eller påbörjat, för en tid senare dog Leonard Nimoy, och dokumentären ändrade form till att även berätta om skådespelaren bakom den genomlogiske rymdfararen, om hela karriären och livet bakom. ”For the Love of Spock” är lika mycket för kärleken till Leonard Nimoy.

Och det är en balans som fungerar hyggligt. Inte helt perfekt, jag tror nog det är en knepig avvägning att göra i det här fallet. Att växla mellan något specifikt som en viss karaktärs historia och den mer allmänna delen rörande allt annat som var Leonard Nimoy. Så det är inte helt perfekt men ändå en uppdelning jag gillar, som ”Star Trek”-fan, som ett fan av Spock. Och det var ju ändå där dokumentären började.

Upplägget i övrigt gör annars inga större överraskningar. Arkivklipp och fotografier varvas med intervjuer av familjemedlemmar, medlemmar av original-Star Trek (som William Shatner, förstås, och George Takei), medlemmar av reboot-besättningen (Zoe Saldana och Zachary Quinto, för att nämna två), och välkända fans (Jason Alexander). Plus någon som Simon Pegg, som både är fan och besättning. Det är en bra blandning av folk. Uppskattande människor som har något att tillföra båda sidor av balansen.

Det är ett respektfullt berättande. ”For the Love of Spock” är ett kärleksbrev till såväl Spock som Leonard Nimoy, vilket märks, och ett tag var jag orolig för att det skulle bli för positivt, för ensidigt hyllande, men även om respekten och kärleken för Nimoy är ständigt närvarande, känns det för det första aldrig falsk, och för det andra glöms inte de negativa aspekterna av kändisskapet och den hårt arbetande skådespelaren bort. All den tid som Leonard inte var hemma, fokuset på jobbet, den allt annat än rosenskimrande relationen med sonen.

Adam Nimoy blandar nämligen in sig själv också. Glömmer inte bort att han, uppenbarligen, varit en del av sin fars liv, utan att för den sakens skull ta över. Hans historia flikas in i Leonards historia när det behövs. Och vid det flertal filmer nämner de som intervjuas inte Leonard Nimoys namn, utan refererar till honom som ”din pappa”, för de pratar ju med Adam. Nästan som över en kaffe vid ett köksbord. Allt det där hjälper till att bygga en väldigt personlig film som utan att gå alltför djupt ändå lyckas ”For the Love of Spock” undvika att kännas ytlig. Och den är fin. Jag säger inte att dokumentären har allt en trekkie kan önska, men den är onekligen fin.