Frantz 2016
Synopsis
Året är 1919 och i tystnaden efter kriget sörjer Anna sin fästman Frantz död, när en mystisk man börjar dyka upp vid Frantz grav. I svartvita scener lär Anna och fransmannen Paul känna varandra, och något väcks till liv. Men det finns saker Anna inte vet.
Medverkande
Info
Originaltitel
Frantz
Biopremiär
5 maj 2017
DVD-premiär
4 september 2017
Språk
Franska, Tyska
Land
Frankrike
Distributör
Edge Entertainment
Åldersgräns
11 år
Längd
En film för filmälskare och drömmare
Det här är ett starkt och otroligt vackert efterkrigsdrama om kärlek, förlust och förlåtelse. François Ozon har gjort en film som är tilltalande för alla sinnen och det finns inte ett ögonblick som är tråkigt eller en bildruta som känns onödigt. Dessutom är fotot och det lågmälda agerandet i detta välberättade drama helt utan anmärkningar.
Frantz är en ung tysk man som när filmen börjar precis har dött i första världskriget. Efter sig lämnar han en sörjande fästmö och sina arma föräldrar. En dag finner fästmön en okänd fransman gråtande vid Frantz grav. Vem är han och hur kände de två männen varandra egentligen?
Detta är en melankolisk och mycket tankeväckande film om skuld och förlåtelse, om när en lögn är berättigad och till sist om att hitta lusten till liv igen när varje ny morgon börjat sakna betydelse. Det svartvita fotot är verkligen bedårande och leker med färg som en effekt när glädjen för stunden återvänder till de av sorg och elände brutna karaktärerna. Så enkelt men samtidigt fantastiskt slående. Alla skådisar gör verkligen sitt yttersta för att bringa liv i sina karaktärer och historien, framförallt är Paula Beer som fästmön Anna oerhört övertygande.
Filmen utspelas i Tyskland och Frankrike och vi får som i en spegel på distans se hur de gångna årens våldsamma dispyter drabbat de båda länderna och inte minst mentaliteten hos befolkningen, hur fördomar och hat fortfarande frodas i efterdyningar av ett fullständigt meningslöst krig. Ozon riktar i detta drama ljuset på motsättningar människor emellan som egentligen är väldigt lika varandra och han poängterar samtidigt vikten av förlåtelse, av att leva men också låta leva.
”Frantz” är en liten fransk filmisk pärla, ibland på tyska, men hela tiden finstämd och poetisk. Och jag tycker att du verkligen bör se den!
| 17 april 2017 10:00 |
Skriv din recension
Användarrecensioner (1)
Satt som fängslad från första början till det magnifika slutet. Frantz är inte bara den bästa Franska/Tyska filmen vi sett utan ocksä en av de 10 bästa filmer alla kategorier genom tiderna och vi har sett tusentals filmer. Filmen är både djup, tänkvärd och bländande vacker i både bild och språk. Ett mästerverk! Måste ses!
Andra kritiker (4)
"Det goda syftet tar inte Ozons nya över schablonerna."