Freeheld 2015

Det handlar om Laurel Hester (Julianne Moore), en homosexuell kvinnlig polis och hennes partner Stacie (Eller Page). När Laurel insjuknar i cancer börjar kampen om att ge Stacie rätten till den intjänade pensionen efter hennes död. Historien är verklighetsbaserad och dessa två kvinnor förtjänar utan tvivel att bli ihågkomna för deras kamp om lika rättigheter för alla människor oberoende av sexualitet. 

Det är verkligen otroligt välspelat och på många plan är detta också ett väldigt starkt och ännu mer ett viktigt drama, som emellanåt berör mig till tårar. Julianne Moore kan agera döende fruktansvärt trovärdigt och om någon skulle väcka henne mitt i natten och be om en rosslig sista suck så ger hon garanterat ifrån sig en med största övertygelse. Även här får hon min underläpp att darra flera gånger och Ellen Page som hennes unga älskade, men också Michael Shannon i en stor biroll som poliskollegan Dane Wells gör båda sina karaktärer också rättvisa. Tyvärr är Steve Carell något av en överspelad pajas som gayaktivisten Steven Goldstein som förvisso drar upp tempot något, men ändå ner helhetsintrycket. 

Det finns som sagt flera genuint fina och gripande stunder, men samtidigt känns annat ovanligt tunt och extremt klyschigt för att vara del av en historia av denna kaliber. Med tanke på det viktiga ämnet och den starka närvaron av framförallt de två huvudrollsinnehavarna borde det vara förlagt med böter att slarva så här och riktigt ilsken blir jag för att jag till och med i de mest känslosamma stunderna känner mig nästan lurad och som att jag spiller tårar i onödan, då helheten inte riktigt förtjänar mitt engagemang.

”Freeheld” är för det första en dålig titel, men hade kunnat vara en mycket bra film, hade Ron Nyswaner jobbat lite mer på manuset och regissören Peter Sollett lagt ner sin själ i arbetet. Det är egentligen svårt att sätta fingret på vad som inte fungerar men det känns på något sätt alldeles för förenklat, fegt och som vore det gjort utan egentligt intresse, vilket gör resultatet lamt och intetsägande. Det blir i slutändan bara helt okej, men dock absolut sevärt och som tv-film skulle ändå ”Freeheld” funka utmärkt. Fast nog hade jag önskat framförallt de båda suveräna skådisarna Moore och Page något mycket mer och mycket bättre att bita i.