Getaway 2013

För snart femton år sedan gjorde Marlon Wayans två filmer mer eller mindre samtidigt, med radikalt olika resultat, där såväl filmerna som Wayans prestation befann sig på vitt skilda sidor av kvalitetsspektrumet. Den bra filmen var "Requiem for a Dream" och den andra var rollspelsdramatiseringen "Dungeons & Dragons". Jag kommer att tänka på det här, därför att "Getaway" och rollspelsfilmen delar samma regissör, och för att det är tydligt hur lite han, Courtney Solomon, har utvecklats genom åren.

I ärlighetens namn minns jag inte längre speciellt mycket av "Dungeons & Dragons", mer än vilken pinsam plåga den var att genomlida, och det är en känsla som definitivt återkommer här. I övrigt verkar "Getaway" ha bättre budget, möjligvis snyggare scener av action, och den har defintivt ett imponerande utbud av explosioner och krossade bilar, men det där roliga är något som druknar i ungefär allting som aldrig fungerar.

För det här fungerar verkligen inte alls.

En dag kommer den före detta racingföraren Brent Magna hem och finner sin fru försvunnen. Det har varit bråk, blod på golvet, plötsligt ringer telefonen. En mystisk röst upplyser Brent att om han inte gör precis exakt som rösten säger, så kommer rösten se till att förarens fru inte lever länge till. Så Brent sätter sätter fart, kör ut hårt, och lyder samtidigt som han tillsammans med en ung ofrivillig medhjälpare smider planer för att komma ur skiten levande.

Brent spelas av Ethan Hawke och jag älskar, älskar, den mannen men vad fan gör han här? Han borde veta bättre. Jag har svårt att se honom läsa manuset, tänka "vilken skön dialog" eller "hurra för den fräscha tuffa historien". Möjligtvis hade han "Drive", med Ryan Gosling, i färskt minne och ville göra sin bilförarfilm. Han hade inte behövt vara så desperat. Filmen har ändå mer gemensamt med en gammal väldigt kortlivad TV-serie, även den namngiven "Drive", med Nathan Fillion, som dessutom inleds på ett näst intill identiskt vis. Nej, en fräsch vinkel är något "Getaway" saknar.

Filmen är som sämst de första fyrtiofem minuterna, sedan börjar historien ändå likna något som skulle kunna bli intressant, men då är det förstås sedan länge för sent (endast mitt uppdrag som recensent hindrade mig från att stänga av innan dess). Dessutom försvinner ändå det potentiellt positiva i en uppsjö av snabba klipp, riktigt hemskt foto, och det där pinsamma, idiotiska, manuset.

Selena Gomez gestaltar den unga medhjälparen och även om det är trevligt att se en ung tjej åtminstone vara tänkt att skrivas som en kompetent, intelligent, teknisk personlighet (i de flesta Hollywoodrullar hade karaktären absolut varit man), erbjudas hon tyvärr en massa meningslös upprepande dialog och ännu mer gnäll. Frågar om igen vad Brent håller på med, påpekar att de kommer nu, ropar ut diverse ord och fraser som inte är till någon som helst hjälp på något sätt någonstans. Till det kommer lata lösningar och logiska luckor.

Om ändå biljakterna var snygga.