Gook 2017

Bröderna Eli och Daniel kämpar med att få sin lilla skobutik att gå runt, i ett Los Angeles väldigt långt bort från glamouren. De håller låg profil för att inte få problem, även om problemen har en förmåga att hitta dem. Daniel är avslappnad och drömmer om att bli R&B-sångare, medan Eli är mest stressad över butiken.

Dagen börjar som vilken dag som helst, bröderna interagerar med kunder, och den kaxiga elvaåringen Kamille (Simone Baker) som skolkar och gillar att hänga där. I deras periferi pågår rättegången i Rodney King-målet (ett av USA:s mest uppmärksammade fall av polisbrutalitet där ett vittne filmade hur flera polismän misshandlade taxichauffören Rodney King med sina batonger.) När de fyra åtalade poliserna frias utbryter ett våldsamt upplopp, som kommer allt närmare butiken.

“Gook” utspelar sig 1992 men diskussionen om polisbrutalitet i USA är tyvärr fortfarande lika aktuell. Polisbrutaliteten är dock inte fokus, snarare hur vanliga människor påverkades av upploppen, komplicerad familjedynamik och syskonkärlek. Samt motsättningar mellan afroamerikaner och amerikaner med koreanskt ursprung (“korean americans”).

Ordet gook används nedsättande om folk från östasiatisk ursprung, framför allt har de använts av USAs militär under Korea- och Vietnamnkrigen. Ordet sprejmålas på Elis bil i början av filmen, efter att han fått stryk, som en markering att även om det är området där han bor är det inte hans område.

Justin Chon spelar inte bara en av huvudrollerna, han har även skrivit och regisserat filmen. Trots att han var ett barn 1992 har en personlig koppling till det som hände då hans familj ägde en affär som helt förstördes under upploppen. Chon har tidigare talat om svårigheten att få finansiering till filmer med icke-vita huvudpersoner, och finansieringen av “Gook” skedde delvis genom Kickstarter.

Daniel spelas av David So som till vardags är komiker och Youtube-personlighet med över 1,5 miljoner följare. Det här är hans första långfilmsroll - som dessutom inte är en komedi - och han sköter sig lysande. Barnskådespelare är ett kapitel för sig, Simone Bakers prestation sviktar lite mellan scenerna, men hon har karisma som gör att det går att ha överseende med det.

“Gooks” foto är dokumentärt och drabbande - även om den ibland blir lite för imponerad av sig själv och drar i bromsen för handlingen. Klippningen däremot är lite klumpig och bryter upp det snygga fotot.

Den utspelar sig på 90-talet men är verkligen ingen kostymfilm, om det inte vore för att alla använder personsökare hade den nästan kunnat utspela sig idag. I övrigt är “Gook” knappast subtil, men den är ambitiös och empatisk mot (nästan alla) sina karaktärer. Den är sevärd, trots ett betydande men:

Filmen tickar på bra, trots sina brister. Den bygger obarmhärtigt upp till ett klimax, något inte allt för klichéfyllt - det slut filmen förtjänat! - …men så kan Justin Chon inte hålla fingrarna borta från melodramaspaken. Det som sker är inte många minuter långt, och “Gook” hittar snabbt tillbaka till sin forna form för en värdig avrundning, men skadan är skedd. Det är fortfarande en bra film, men med ett bättre slut hade det hade kunnat vara en fantastisk film.