Gordos 2009

120 MIN
Gordos poster

Synopsis

Gordos tog över tio månader att spela in ? på grund av skådespelarnas fysiska tillstånd. I en av rollerna ser vi Antonio de la Torre, som gick upp över 30 kilo under inspelningen. Fem historier väver samman en både tragikomisk och romantisk komedi om övervikt från regissören bakom »Mörkblå nästan svart«, som vann bästa regidebut på festivalen 2006.
Ditt betyg
3.6 av 12 användare
Logga in för att se betyg av de du följer

Recensent

Lisa Olsson

24 november 2009 | 16:58

Skruvat om övervikt

"Gordos" är en mänsklig och skruvad dramakomedi där några personers öden flätas samman i deras gemensamma kamp mot övervikt. Här bjuds på dråpliga situationer, mycket skratt men också en hel del allvar.

Regissören Daniel Sánchez Arévalo som gjorde "Mörkblå nästan svart" och vann bästa regidebut på Stockholms Filmfestival 2006 har nu gett sig i kast med ämnet övervikt. Ett gäng med överviktiga människor börjar i gruppterapi för att få hjälp att gå ned i vikt och det första de får göra är att klä av sig helt nakna. Där har vi utgångspunkten för hela filmen - att man inte ska vara rädd för sin kropp. Problemet är väl att terapeuten kanske inte alltid lever som han lär och dessutom tar med sig jobbet hem till sin gravida fru.

Det pryda och religiösa paret får stå för en hel del komiska inslag med sina tveksamheter inför nakenhet och sex. Är det en synd eller inte? Medan det extremt överviktiga paret lever ut sin sexlust för fullt. Och så har vi ju Enrique som är gay eller hur är det egentligen med den saken? Som ni hör så är sex en viktig del i filmen precis som mat, övervikt, kilon och kärlek.

De skruvade karaktärerna och den svarta humorn i sann Almodóvar-anda gör det här till härlig underhållning och skådespelarinsatserna känns klockrena. Man kan verkligen säga att skådisarna har gett allt. Antonio de la Torre som spelar Enrique gick till exempel upp 30 kilo under inspelningen. Undrar om han har lyckats gå ned dem igen.

"Gordos" (som för övrigt betyder tjock på spanska) kan också ses som en kommentar till samhällets utseendefixering. Affärskvinnan Leonor vågar inte ens berätta för sin pojkvän, som är i USA, att hon har gått upp i vikt eftersom hon är rädd att han då ska göra slut. Ännu värre är det för tonårstjejen Nuria. Scenen med henne på skoldansen får mig att tänka på skräckfilmen "Carrie" fast det är inte lika läskigt förstås. Men tonårsproblematik finns också med i filmen, något man inte är skonad från även om man är smal.

Ett annat viktigt tema i filmen är skuld och vad man gör för att minska sitt dåliga samvete oavsett om det handlar om mat, sex eller något man gör av misstag som får ödesdigra konsekvenser. De flesta av karaktärerna känner mer eller mindre skuld som de försöker bli av med på olika sätt. Andres ser till exempel helt enkelt till att alla andra äter minst lika mycket chips och tårta som han själv. Delad glädje är ju dubbel glädje eller delad skuld blir mindre skuld per person snarare.

Gå genast och se denna lättillängliga och varma film!

| 24 november 2009 16:58 |
Skriv din recension
Vad tyckte du?
Användarrecensioner
Det finns inga användarrecensioner ännu. Bli först med att recensera Gordos
Andra kritiker
Det finns inga andra kritiker ännu