Grbavica - läker tiden alla sår? 2006

I Sarajevos bostadsområde Grbavica lever den ensamstående mamman Esma tillsammans med 12-åriga dottern Sara. Sara går i skolan och är upptagen av sådant som flickor i den åldern är mest – kompisar, musik, killar. Esma arbetar på en skofabrik, och hennes främsta intresse är att sörja för att dottern har det så bra som möjligt. Ett till ytan sett alldagligt liv i en alldaglig stadsdel. Men Sarajevo och Bosnien är inte vilken plats som helst, och snart står det klart att det förflutna har satt djupa spår. Det är mer än ett decennium sedan kriget slutade, men det har fortfarande stor inverkan på människornas beteenden och relationer.

Små vardagliga problem antar helt andra dimensioner än de skulle göra för en liknande familj någon annanstans i Europa. Filmens drivande konflikt är den resa som Saras klass snart ska åka iväg på. Resan kostar 200 euro, pengar som Esma med sitt lågbetalda jobb har svårt att få ihop. Men alla barn som har intyg på att deras fäder dog i kriget mot serberna får resan betald av skolan. Sara fattar inte varför mamma aldrig kan fixa intyget, hela sitt liv har hon fått höra att hennes pappa var en av martyrerna. Esma kommer hela tiden med svepskäl varför papperet dröjer – domstolen var stängd; jag hann inte idag, och så vidare. Samtidigt som skolresan rycker allt närmare börjar Esma arbeta kvällar på en nattklubb för att få råd att betala ur egen ficka, och det blir allt tydligare att hon inte har berättat hela sanningen för Sara.

”Grbavica” är en film om kriget på Balkan, trots att den helt och hållet utspelar sig i nutid. Istället för att i första hand berätta vad som hände då, som så många andra filmer, visar den istället vad som hände sedan. Det är kanske naturligt eftersom regissören Jasmila Zbanic (född 1976) är så pass ung att hon har en klarare bild av tiden efter kriget än kriget självt. Och det är snyggt och effektivt gjort, som tittare saknar man inte några tillbakablickande episoder eller direkta skildringar av krigshändelserna. Allt är invävt i den välskrivna dialogen som bit för bit uppenbarar vad personerna varit med om tidigare.

Kriget gör sig ständigt påmint, inte bara i samband med Saras skolresa. Där finns den stökiga killen i klassen, vars pappa fick halsen avskuren av den serbiska gerillan. Han skolkar ofta och går till en avspärrad rivningstomt, där han skjuter med en pistol han fått från fadern. Där finns mannen som Esma träffar på nattklubben. Hon lär känna honom närmare sedan det kommit fram att båda är på jakt efter sina fäders kroppar, så snart en ny massgrav öppnas utanför staden åker de dit och letar. Där finns Saras nationalistiske lärare, som aldrig tröttnar på att ge eleverna nya dikter om Bosnien och dess hjältar i läxa.

Det som främst fascinerar med ”Grbavica” är den dokumentära kvalitén, den framstår som fullständigt realistisk. Det känns verkligen som om Sara, Esma och de andra karaktärerna finns i på riktigt och lever sina liv i Sarajevo idag. Samtidigt är den förankrad i en europeisk vardag som många kan känna igen sig i, oavsett om man bor i en stad som drabbats av krig eller ej. Wien, Göteborg, Paris, Oslo eller Aten; det spelar ingen roll – de allmänmänskliga problem som presenteras kan de flesta relatera till: Hur ärlig ska man vara gentemot sina barn? Hur solidarisk kan man vara med sina vänner? Vilka oförrätter är man beredd att förlåta? Det gör ”Grbavica” till en film som är större än sitt ämne. Hur ointresserad av Balkankonflikten man än är finns det något att hämta här. Men det betyder också att filmen blir dubbelt intressant för den som vill lära sig mer om kriget och om Bosnien av idag.

Mirjana Karanovic som spelar Esma är väletablerad, bekant framför allt för sina roller i Emir Kustoricas filmer (”Livet är ett mirakel”, ”Underground” med flera). Men Luna Mijovic som spelar Sara är debutant, och regissören Jasmila Zbanic har endast regisserat dokumentär- och kortfilm tidigare, ”Grbavica” är hennes spelfilmsdebut. Lägg de två sistnämnda namnen på minnet, det lär komma mycket spännande från det hållet i framtiden.