Halloween Kills 2021
Synopsis
Halloween-natten när Michael Myers återvände är inte över ännu. Några minuter efter att Laurie Strode lämnade det maskerade monstret Michael Myers inlåst och brinnande i hennes källare, förs Laurie brådskande till sjukhuset med livshotande skador, i tron att hon äntligen lyckats döda sin livslånga plågoande. Men när Michael lyckas befria sig fortsätter hans rituella blodbad.
Info
Originaltitel
Halloween Kills
Biopremiär
15 oktober 2021
DVD-premiär
28 februari 2022
Digitalpremiär
14 februari 2022
Språk
Engelska
Land
USA
Distributör
Universal Pictures
Längd
Både bus och godis när Michael Myers slaktar igen
Michael Myers är tillbaka - igen. Kommer Jamie Lee Curtis och de andra invånarna i Haddonfield kunna stoppa honom denna gång? Uppföljaren till ”Halloween”-rebooten prövar något annorlunda och även om allt inte funkar så är det blodigt och underhållande.
Många var vi tveksamma när David Gordon Green och medförfattaren Danny McBride skulle återuppväcka ”Alla helgons blodiga natt”-serien med en uppföljare som ignorerade samtliga filmer utom originalet. Vi hade redan lidit igenom flera usla installationer, inklusive den senaste som till och med hade ihjäl seriens hjältinna Laurie Strode (Jamie Lee Curtis).
Men både Laurie och den envisa, maskerade mördaren Michael Myers gjorde en klart sevärd comeback i ”Halloween” och inte oväntat planerades snart inte bara en utan två filmer till. ”Halloween Kills” fortsätter direkt där förra filmen slutade. Laurie förs till sjukhus efter att ha bränt ned sitt hus med Michael i källaren men som vi vet är mannen i vita masken inte den som ger sig i första taget.
Men både Laurie och den envisa, maskerade mördaren Michael Myers gjorde en klart sevärd comeback i ”Halloween” och inte oväntat planerades snart inte bara en utan två filmer till. ”Halloween Kills” fortsätter direkt där förra filmen slutade. Laurie förs till sjukhus efter att ha bränt ned sitt hus med Michael i källaren men som vi vet är mannen i vita masken inte den som ger sig i första taget.
Det Green och McBride (tillsammans med nya medförfattaren Scott Teems) gör bäst här att utveckla staden Haddonfield och dess invånare. Staden med en blodig historia får lite personlighet och värme. Vi får även en spännande tillbakablick till 1978 som berättar mer vad som hände samma kväll som originalfilmen. Flera bekanta ansikten från John Carpenters film återses, inklusive framlidna Donald Pleasence som via datormagi dyker upp som Dr. Loomis.
Men även om spelet ofta är på en tilltalande nivå, inte minst från underskattade Judy Greer, så är det inte många som har mycket att göra. Seriens stjärna Jamie Lee Curtis ligger i koma under filmens första halva och ofta introducerar man rollfigurer för att ganska omgående ha ihjäl dem på utstuderade sätt.
Är det något filmen tar tillvara på så är det slasher-fansens blodtörst. Här sparar man inte på krutet när det kommer till varken antal mordoffer eller brutalitet. Blodet sprutar när Michael använder sig av diverse tillhyggen för att göra slarvsylta av majoriteten av rollistan. Tråkigt är det inte men mot slutet blir det en sådan sanslös massaker att det nästan mer liknar Rob Zombies remake än något John Carpenter skapat.
Lyckligtvis har vi några fina, dramatiska ögonblick som betonar filmens seriösa tyngd. Trots splatter är det en skräckfilm som tar sig själv och sin publik på allvar. Här finns ingen trendig, flirtig metahumor för att lugna de mer lättskrämda. Tyvärr innebär det att en del slasher-klichéer blir nästan oavsiktligt komiska. Som det faktum att få försöker springa ifrån Michael som fortfarande rör sig i snigeltempo.
Rent handlingsmässigt finns här ädel ambition att göra något annorlunda än den vanliga jakten och dödandet. Mycket tid går åt till Tommy Doyle (”Breakfast Club”-ikonen Anthony Michael Hall), pojken som Laurie satt barnvakt åt 1978, när han startar ett medborgargarde. Det är en intressant samhällskommentar om hur civilkurage kan resultera i masshysteri. Det blir dock så hysteriskt att en kaosartad sekvens på ett sjukhus närapå liknar Benny Hill-slapstick.
Det är en ojämn ”Halloween”-film om något. För varje effektivt spänningsmoment eller chockerande mord så finns det korkat karaktärsbeteende eller obekväm dialog som luktar skämskudde. Försök exempelvis hålla reda på hur många gånger någon skriker ”Ondskan dör ikväll!”. Men filmskaparna levererar oavsett en underhållande, lämpligt blodig slasher-rulle som återigen etablerar Michael Myers som en av sin genres mest ondskefulla, brutala mördare. Förhoppningsvis finslipar man lite på manuset till ”Halloween Ends”.
Men även om spelet ofta är på en tilltalande nivå, inte minst från underskattade Judy Greer, så är det inte många som har mycket att göra. Seriens stjärna Jamie Lee Curtis ligger i koma under filmens första halva och ofta introducerar man rollfigurer för att ganska omgående ha ihjäl dem på utstuderade sätt.
Är det något filmen tar tillvara på så är det slasher-fansens blodtörst. Här sparar man inte på krutet när det kommer till varken antal mordoffer eller brutalitet. Blodet sprutar när Michael använder sig av diverse tillhyggen för att göra slarvsylta av majoriteten av rollistan. Tråkigt är det inte men mot slutet blir det en sådan sanslös massaker att det nästan mer liknar Rob Zombies remake än något John Carpenter skapat.
Lyckligtvis har vi några fina, dramatiska ögonblick som betonar filmens seriösa tyngd. Trots splatter är det en skräckfilm som tar sig själv och sin publik på allvar. Här finns ingen trendig, flirtig metahumor för att lugna de mer lättskrämda. Tyvärr innebär det att en del slasher-klichéer blir nästan oavsiktligt komiska. Som det faktum att få försöker springa ifrån Michael som fortfarande rör sig i snigeltempo.
Rent handlingsmässigt finns här ädel ambition att göra något annorlunda än den vanliga jakten och dödandet. Mycket tid går åt till Tommy Doyle (”Breakfast Club”-ikonen Anthony Michael Hall), pojken som Laurie satt barnvakt åt 1978, när han startar ett medborgargarde. Det är en intressant samhällskommentar om hur civilkurage kan resultera i masshysteri. Det blir dock så hysteriskt att en kaosartad sekvens på ett sjukhus närapå liknar Benny Hill-slapstick.
Det är en ojämn ”Halloween”-film om något. För varje effektivt spänningsmoment eller chockerande mord så finns det korkat karaktärsbeteende eller obekväm dialog som luktar skämskudde. Försök exempelvis hålla reda på hur många gånger någon skriker ”Ondskan dör ikväll!”. Men filmskaparna levererar oavsett en underhållande, lämpligt blodig slasher-rulle som återigen etablerar Michael Myers som en av sin genres mest ondskefulla, brutala mördare. Förhoppningsvis finslipar man lite på manuset till ”Halloween Ends”.
Skriv din recension
Användarrecensioner (7)
En riktig downgrade från filmen ifrån 2018. Men enligt mig ska en skräckfilm vara läskig och betyget höjs här p.g.a att Michael är så jävla brutal med sina mord!
Inte riktigt lika bra som första filmen i serien, tror jag då jag inte minns den så noga heller. Men har för mig att han går runt och har ihjäl lite mer folk där. Här är morden på åldringarna i början riktigt rått. Sen är det inte så mycket mer då det är mycket kring sjukhuset och mobben. Dock slutet helt ok haha. Hoppas 3an blir mer av allt.
Halloween Kills finns nu på Viaplay.
År 2018 var Jamie Lee Curtis tillbaka på bioduken för att ta upp kampen emot sin hänsynslöst mördande bror Michael Myers i filmen “Halloween”. Nu har fortsättningen kommit i filmen “Halloween Kills” som jag nu har varit och sett på bio. Jag ska därmed nu berätta vad jag tyckte med denna filmrecension. Men först lite om filmens handling.
Några minuter efter att Laurie Strode (Jamie Lee Curtis), hennes dotter Karen (Judy Greer) och barnbarnet Allyson (Andi Matichak), lämnade det maskerade monstret Michael Myers inlåst och brinnande i Lauries källare, förs Laurie brådskande till sjukhuset med livshotande skador, i tron att hon äntligen lyckats döda sin livslånga plågoande. Men när Michael lyckas befria sig från Lauries fälla fortsätter hans rituella blodbad. När Laurie kämpar mot smärtan och förbereder sig för att försvara sig mot honom, inspirerar hon hela Haddonfield till att resa sig mot det ohejdbara monstret.
För tre år sedan så fick vi återvända det Halloweenfirande samhället Haddonfield där Laurie Strode en gång flydde från sin psykiskt sjuka bror som mördade hela hennes film just på Halloweennatten. Man fick följa henne då hon på ålderns höst barrikaderade sig och förberedde sig inför att möta sin bror Michael Myers igen. När han ska förflyttas ifrån ett hårdbevakat fängelse till ett annat går något fel och han lyckas rymma. Det blev en ny kamp på liv och död där Laurie tillsammans med sin dotter och sitt barnbarn lyckas gillra en fälla för Michael som leder till att han blir inlåst i hennes hus som de har satt i brand. I tron att Michael ska brinna inne flyr de och Laurie själv är svårt skadad och behöver läkarvård.
I “Halloween Kills” får vi kastas in i händelserna vi lämnades med efter att några nya karaktärer ifrån det förflutna har presenterats. De ny karaktärerna är överlevande offer som har bildat ett medborgargarde för att bekämpa Michael Myers och man får följa dem då de för legenden vidare och förbereder sig ifall Michael skulle komma tillbaka. Därefter får vi följa Laurie Strodes kamp på sjukhuset där hon ovetande försöker att tillfriskna efter sitt blodiga möte med sin bror. Hon är helt ovetande om att hennes bror har lyckats att rymma och att blodbadet bara har fortsatt.
Spänningen är på topp och man vet inte hur det hela ska sluta. Precis som förra gången finns John Carpenters klassiska ljudslinga med då man introduceras till Micheal Myers värld vilket gör att jag som den skräckfantast jag har börjat att bli känner hur håren reser sig. Rekvisitan är fylld av brinnande pumpor som skapar den rätta Halloween känslan och blod, krossade kranium och motbjudande kreativt utförda mord sparas det inte på. Michael Myers beteende är också detsamma. Han vandrar långsamt fram mot sina offer och låter dem få en känsla av att de har chansen att rymma. Och sedan är oväntat framme och den som kommer i hans väg har ingen chans. Med dessa traditionella ingredienser så får man en fördjupning i Laurie Strodes och Michael Myers historia som på ett effektivt sätt vävs samman med nutid. Eftersom det är en sista avslutande film på gång också så är det lite förutsägbart att man vet att Michael kommer att klara sig även denna gång. Men det som gör filmen riktigt intressant är det medborgargarde som byggs upp. Ett helt samhälle samlas för att mörda Michael. Det förvandlar hela Haddonfields invånare till monster som inte är mycket bättre än mördaren själv. Därav spekuleras dig i vad ren ondska är och vem som egentligen är ond.
Sammanfattningsvis så får man verkligen det man förväntar sig av denna blodiga historia. Vill man ha en skräckfilm att förbereda sig med inför Halloweenfirandet så är det här precis rätt film för skräckfantasten. Är man känslig och ogillar blod så bör man välja en annan film. Men som den skräckfantast jag är så blev jag ganska imponerad. En stark trea av fem möjliga är mitt betyg till filmen “Halloween Kills”.