I Give It a Year 2013

En brittisk romantisk komedi som öppnar med en bröllopsscen får tåla att jämföras med det hittills kanske mest lyckade exemplet inom genren, "Fyra bröllop och en begravning", särskilt när prästen som ska viga bröllopsparet klantar till hela ceremonin och brudgummens bäste vän håller ett katastrofalt tal på bjudningen efteråt.

Man får snabbt känslan av att "I Give It A Year" aspirerar på en sådan jämförelse och att den inte vill buntas ihop med en dussin-rom-com av Ashton Kutcher-snitt, det vill väl i och för sig ingen, och den har också av en del välvilliga inhemska recensenter kallats för den roligaste brittiska kärlekskomedin på mycket länge. Regissören Dan Mazer kan nu göra anspråk på att kallas för Storbritanniens svar på Judd Apatow, tycker en del.

Filmens titel syftar på den skepsis som omgivningen ger uttryck för när Nat och Josh gifter sig efter bara några månaders förälskelse. Minnie Driver spelar en ohyggligt bitter bekantskap till paret som med sin cynism ska personifiera det som alla vet, att parförhållanden är dömda att misslyckas. Hon behandlar sin äkta man ungefär som om han vore en tumör, men skulle aldrig komma på tanken att ta ut skilsmässa eftersom det är det här som är kärlek, att gnata med varandra och lära sig att står ut med den andras kroppsljud. Mycket riktigt springer Nat och Josh också på pumpen inom ett år och beslutar då att försöka rädda kärleken genom att gå till en äktenskapsrådgivare. Hon är helknasig och utgår omedelbart ifrån att Josh är homosexuell eftersom han har färgglada skor. Tokigt, va?

Samtidigt har Nat blivit förälskad i en amerikansk hunk till klient, och Josh verkar egentligen aldrig ha kommit över kärleken till sin gamla flickvän Chloe, men ingen vill så att säga låtsas om elefanten i rummet. Man undrar varför, och det är filmens största problem, vid sidan av att karaktärerna inte känns som riktiga människor.

I takt med att den känslomässiga icke-logiken växer kommer också skämten alltmer sällan. När knasigheterna är över kan man konstatera att "I Give It a Year" helt klart är bättre än en valfri romantisk komedi med Ashton Kutcher. Men då får man också komma ihåg vilka referensramar man använder.