The Executioner 2024

Att ”The Executioner” är en uppföljare kanske inte är helt självklart från marknadsföringen. Filmen är inte märkt med en ”Part 2” och det finns ingen specifik handling som fortsätter. För den internationella publiken finns det inte ens en titel som delas av båda filmerna. Föregångaren från 2015 heter ”Veteran”, en snygg actionfilm med humoristiska inslag som ibland gjorde det svårt att ta den dramatiska konflikten på allvar. Det fanns ingenting innovativt, men allt utfördes med skickligt hantverk och glimten i ögat.

 

”The Executioner” å andra sidan lyckas vara en bättre film. Fotot är snyggare, humorn är roligare, actionsekvenserna imponerar mer och det finns en djupare tematisk poäng bakom verklighetsflykten. Hoppas man dock på mer karaktärsutveckling lär man leta någon annanstans. "The Executioner" fördjupar inte huvudpersonen Seo Do-cheol mer än föregångaren gjorde och ser därför till att kompensera med det högre tempot.

 

Den här gången är en seriemördare på gång i Sydkorea som är ute efter brottslingar som inte straffades tillräckligt hårt, eller överhuvudtaget. Konflikter uppstår mellan folk på sociala medier som anser att mördaren har rätt att utföra sina brott och polisveteranen Seo Do-cheol (Hwang Jung-min) som måste stoppa honom. En ny polis, Park Sun-woo (Jung Hae-in), korsar samtidigt vägar med veteranen och hans utredningsgrupp och tillsammans ger de sig ut för att hitta mördaren.

 

Det är ett mörkt och tungt ämne som ”The Executioner” tacklar, men det är fortfarande en någorlunda humoristisk film. Våldet gränsar ofta till att vara absurt. Det finns en scen där karaktärer faller nerför en till synes oändlig trappa och ljuddesignen ser till att vi hör varje ben i kroppen spricka. Vi får även ta del av närbilder där ett ansikte kraschar rakt in i ett trappsteg och rakt in i ett träd efteråt. Filmen dansar på gränsen mellan att vara väldigt komisk och överdriver samtidigt som konflikten är väldigt seriös.

 

Manuset slarvar lite i mitten med vissa onödiga spår som tyvärr gör att det moraliska dilemmat inte blir lika intressant att följa längre. Det känns som ett försök att täcka de hårdare kanterna med kuddar innan den actionpackade finalen. En final som i slutändan inte har särskilt mycket att säga.

 

Likt första filmen finns det inte mycket innovativt med ”The Executioner”. Det är en typisk buddy cop-film med en seriemördare som styrs av väldigt bekanta moraliska värderingar. Det finns även en twist mot slutet som alla redan kommer ha listat ut. Det är tack vare regissören Ryoo Seung-wans energiska stil och huvudskådisen Hwang Jung-mins karismatiska prestation som det ändå går hem till slut. Allt som händer är förutsägbart, men det är aldrig tröttsamt.