Imagine Me & You 2005

“Imagine Me & You” inleder med Rachel som precis är på väg att gifta sig med Heck. De nygifta framstår som ett sådant par som man bara måste hata för att de är så otroligt lyckliga och perfekta. Men allt är tydligen inte så perfekt i paradiset. Efter att Rachel har slängt en blick på tjejen Luce (som lustigt nog är väldigt lik Keira Knightley) vänds hela hennes värld upp och ner.

Man skulle kunna tro att man har hamnat i slutet av en romantisk komedi men icke. Det är här historien börjar och det måste jag beklaga. Rachels nya man, Heck, är nämligen en go kille som man faller för direkt. Han är rolig, charmig, snäll och snygg. Det är även Rachels och Hecks förhållande man blir intresserad av och de två har mer kemi än Luce och Rachel, som det är meningen att man ska heja på. Det är lite svårt att förstå varför Rachel inte är lycklig med sin pojkvän. Jag antar att det ska vara för att han är tråkig och säker men då skulle nog filmskaparen ha ansträngt sig mer för att hitta en kille som inte har en sådan karisma och kemi tillsammans med sin motspelerska.

När jag ändå är inne på anstränga sig mer, så kan jag nämna att filmskaparen borde ha gjort just detta när kärlekshistorien mellan huvudkaraktärerna Luce och Rachel började skrivas och filmas. Vi talar nämligen om en kvinna som helst plötsligt börjar misstänka att hon är lesbisk. Det är i vanliga fall svårt att köpa ”kärlek vid första ögonkastet”-storyn, men att köpa den när det handlar om en tjej som hela sitt liv trott sig vara heterosexuell, är för mig näst intill omöjligt. Jag skulle hellre ha sätt att de två kvinnorna lärde känna varandra innan de blev kära. Det är också orealistiskt att det inte skulle påverka Rachel särskilt mycket att det är just en tjej hon blivit kär i. Gay-storyn tas inte något vidare seriöst, och det gäller även mycket av filmen i övrigt.

Skådespeleriet är inte heller på topp. En scen tidigt i filmen i en mataffär får mig nästan att må dåligt. Det positiva med ”Imagine Me & You” är egentligen bara att den är lite rolig och att man inte direkt blir uttråkad. Den är inte heller fylld av de många klyschorna som brukar infinna sig i romantiska komedier (dock finns en del där). Sammantaget en film som inte har något nytt att säga om kärleken och som inte ens tar sig själv på allvar. På sin höjd en söndagsrulle om det regnar ute. Jag skulle vilja likna den vid en halvtaskig sockerkaka: ooriginell och knappt tillfredsställande.