Into the Blue 2005

Julafton har ju sin charm och så, men den 25:e december är enligt mig ett alldeles för underskattat datum. Juldagens biopremiärer är alltid att lita på då de brukar bjuda på nåt gott för alla, oavsett smak. Och råkar du vara en inte alltför kulturellt krävande (inget fel i det) tonåring som söker lite paus från Counter Strike-spelandet, så kan detta mycket väl vara filmen för dig.

Vill man vara snäll kan handlingen liknas vid ett Kitty- eller Fem-mysterium - fast för kåta ynglingar i gymnasieåldern. Jared och Sam (Walker och Alba) lever ett stillsamt liv nånstans där havet är klarblått och solen skiner på den molnfria himlen dygnet runt. När de får besök av Jareds polare Bryce och hans senaste erövring, tokblonda Amanda, lyckas dessa på oförklarligt sätt komma över en lyxbåt och vårt äventyrslystna huvudrollspar är inte sena att hoppa ombord. Väl ute på de sju haven ägnar de sig åt hajdykandets och solandets gedigna konst, tills de stöter på ett kraschat flygplan fullt med knark, och som av en slump, ett mytomspunnet piratskepp med guld och andra skatter alldeles i närheten.

Även om konflikterna som följer är rejält uttjatade i såna här sammanhang – göra det rätta och rapportera till polisen, eller vara lite wild and crazy och behålla de ofantliga rikedomarna? – och det är oftast inte svårt att lista ut vilken sida som vinner, så sitter jag ändå och hoppas. Att filmens tvivlare ska lägga sina moraliska värderingar åt sidan, ta chansen att bli snuskigt rika, dela fort som fasen innan de hinner bli osams över pengarna, och leva loppan resten av livet på en egen ö i nåt exotiskt hav (fast de här är ju redan där, typ…). Och för mig blir denna konflikt den enda antydan till spänning som den här filmen har att bjuda på.

Men så ska ju såna här filmer alltid komma med moralkakor i tid och otid, något som har en tendens att tära på trovärdigheten och istället skapa irritation mot vissa av karaktärerna, vilka i det här fallet blir Sam och Jared (när Sam försöker övertyga Jared att de inte behöver vara rika när de har sin kärlek, vill man bara kasta henne till hajarna på direkten).

Hela ”Into the Blue” är troligen bara en ursäkt för att få visa upp så mycket perfekt solbrända och vältränade kaliforniska modellkroppar som möjligt. Här fylls bioduken av boobies och biceps, biceps och boobies om vartannat, i en salig blandning som skulle ge självaste Victoria Silvstedt eller Marcus Schenkenberg komplex livet ut. ”Into the Blue” må inte vara särskilt djup, men drömmer du våta drömmar om Paul Walker eller Jessica Alba (eller kanske båda?) om nätterna, så är detta ögongodis som överlägset slår all julknäck och kola i mellandagarna.