It Was Fifty Years Ago Today! The Beatles: Sgt. Pepper & Beyond 2017

Förra året presenterades filmtittare för Ron Howards ”officiella” dokumentär ”The Beatles: Eight Days A Week", som på ett fint sätt summerade en stor del av Beatles karriär och gav fans det som de ville ha – en snyggt klippt dokumentär med underhållande intervjuer. Denna nya dokumentär, ”It Was Fifty Years Ago Today... Sgt Pepper And Beyond” regisserad av Alan G. Parker plockar upp direkt efter där den förra slutade, men lyckas inte riktigt slå samma ackord i hjärtat.

 

Ett psykedeliskt intro kastar oss in i år 1966, det året som var en stor brytpunkt för Beatles. Efter en speciellt problematisk turné, där bandet plågats av dålig press efter ett uttalande John Lennon gjorde om Jesus, ett flertal fysiska attacker mot dem och samt fans som skriker så högt att de inte kan höra vad de själva spelar, börjar bandet fundera på vad de ska göra härnäst. De tar en paus från turnerandet och har mer tid ifrån varandra än någonsin. Journalister börjar fråga om Beatles ska splittras, men dessa rykten förnekas och till sist låser bandet in sig själva i studion Abbey Road i tre månader för att sedan komma ut med albumet Sgt Pepper som släpps 1:e juni 1967. En historia som de flesta Beatlesfans kan i sömnen.

 

Men berättelsen i sig är inte vad som är fel här. Dokumentären har ett stort huvudsakligt problem – avsaknaden av musiken. För att vara en dokumentär om en specifik skiva märks detta väldigt tydligt. Då dokumentären inte är en officiell Beatles-produkt, har inte regissören haft möjligheten (eller antagligen pengarna) att ha med Beatles musik. Därför känns det som att de försöker kringgå detta och hoppas att tittaren inte ska märka det, även om det är supertydligt. Det är väldigt synd, för ett Beatles-inspirerat soundtrack är inte samma sak som den riktiga varan. Den där pirriga känslan i magen, som bubblar upp av att höra den där melodislingan eller gitarriffet som man känner igen så väl, uteblir.

 

Visst finns det bitvis med intressant fakta, men mycket information som presenteras här tror jag att de stora fansen redan känner till. Dessutom svävar regissören iväg ibland och fokuserar på andra saker än Sgt Pepper, som till exempel Brian Epstein och Maharishi. Visserligen viktiga personer som påverkade Beatles liv vid den tiden, men kanske inte det som man skulle lagt så mycket tid på i just denna dokumentär som borde fokuserat på själva albumet. Ett annat exempel är när de talar om albumets berömda omslag i tio minuter... utan att faktiskt visa det.

 

För den väldigt inbitne finns det alltså saker av intresse (exempelvis vissa små anekdoter som nära och kära till Beatles berättar om) men dokumentären är allt för lång. Jag tror inte att någon som inte vet så mycket om Beatles skulle komma ut ur biosalongen efter detta och tänka ”Nu måste jag komma hem så att jag kan lyssna på den där legendariska skivan Sgt Pepper!”. För det gjorde inte ens jag som är ett fan. ”The Beatles: Eight Days A Week”  lyckades mycket bättre med detta och till dess fördel är att där musiken används till fullo.

 

På det hela taget är denna dokumentär en besvikelse. Det hade kunnat gjorts så mycket bättre och det känns mest som ett försök att tjäna enkla pengar på ett så välkänt album. För sitt femtioårsjubileum förtjänar Sgt Pepper en bättre hyllning och en dokumentär som presenterar det viktiga med bandet, nämligen deras musik.