Jackass Presents: Bad Grandpa 2013

Johnny Knoxville övertygar verkligen som gamle kåtbocken Irving Zisman, som ska skjutsa sin 8-årige dotterson Billy genom USA. På vägen stannar paret till några gånger och medan Irving försöker få till det med alla kvinnor han ser, drömmer Billy mest om att åka och fiska. När han inte används som lockbete på morfars raggningsräder vill säga.

Förutom en död mormor i bagageluckan som också hänger med på resan, är intrigen precis så enkel som den låter. Och det är just så jag vill ha den. En krånglig handling och den hade riskerat att ta fokus från det andra som faktiskt är det väsentliga i helheten. Intrigen fungerar mer som en hyfsat röd tråd genom de övriga delarna och som sådan håller den också ihop dessa till en lagom trovärdig historia.

Jag hade egentligen inga större förhoppningar på detta. Eller visst, jag hoppades såklart på att få skratta ett par gånger. Men att det faktiskt skulle bli en sådan schysst filmupplevelse trodde jag inte. Fast det trodde jag ju inte om "Borat" heller, och den tog mig verkligen med en typ av storm.

Det komiska i "Bad Grandpa" uppstår i de olika arrangerade situationerna och de stackars förbipasserande personernas reaktioner. De råkar bli vittnen till ett antal fullständigt galna och många gånger provocerande upptåg, vilka inte alltid tas emot med ett leende. Och jag kan bara tänka mig mängden material som hamnat på klipprummets golv.

De två skådespelarna tvingas ofta improvisera och gör det också otroligt bra. Unge Jackson Nicoll som Billy är ett riktigt fynd och det är makalöst hur han lyckas hålla masken genom allt. Samspelet mellan honom och den avsevärt mer rutinerade Knoxville är dessutom inget mindre än helt fantastiskt och de båda är verkligen sina karaktärer fullt ut.

Det är mycket under-bältet-skämt och till min stora förtjusning bokstavligen skvätter kiss- och bajshumorn omkring. Fast även om jag tycker det är hysteriskt roligt med en extremt hängig gubb-pung som dinglar och hotar slå omkull det mesta i sin omgivning, blir kåt-farbror-skojigheterna några för många till sist.

Delar av filmen påminner visserligen om nämnde "Borat", men "Bad Grandpa" har en något snällare ton och känns mer äkta. Det må vara rätt grovt skojat ibland, men jag skrattar aldrig på bekostnad av någon annan eller åt någon annan, varför det känns rätt så trivsamt ändå.

Kanske inte allt är gjort med finess precis hela vägen, men Knoxville och kompani är en typ av genier och vet verkligen hur man underhåller. Och detta är underhållande och dessutom många gånger om sjukt roligt!