Jag vill tacka livet 2012
Synopsis
Info
Känsla och darr
Denna biopic verkar vid en första anblick bryta av mot genrens konventionella rytm och dramaturgi, men egentligen döljer den bara sina glidningar i kronologi genom hastiga övergångar och sin redovisningsplikt tack vare en avsaknad av texter som talar om var och när åskådaren befinner sig. Det gör absolut ingenting - resan blir stundtals mjukare och mer poetisk samtidigt som Violeta Parras osannolika historia får veckla ut sig i egen takt.
Hon fokuseras utan att poleras, framställs som gränslöst kreativ och kärleksfull men intensivt svår att leva med. Under vistelsen i Paris efter genombrottet som sångerska släpade hon, som saknade formell konstutbildning, med sig livskärleken Gilbert Favre för att sälja in sina tavlor på Louvren. Mot alla odds får hon ja från museet, men på väg därifrån börjar hon och Favre att gräla varpå Parra helt sonika lägger sig ned i snön. Människor skyndar till för att se om hon är skadad, men när Parra efter en stund märker att pojkvännen inte kommer att vända om reser hon sig upp och marscherar iväg i en annan riktning.
"Jag vill tacka livet" - titeln kommer från Violeta Parras mest kända sång, som hon skrev strax före självmordet - är en hyllning till den chilenska folkmusiken och den visskatt som traderas över generationerna där samtidigt som den drabbar på ett personligt plan tack vare kraftfulla Francisca Gavilán i huvudrollen. Det är hennes show, precis som Violeta Parras liv var hennes eget i en tid då fattiga kvinnor från sydamerikanska småbyar inte alls skulle erövra världen.
