John Wick: Chapter 4 2023
Synopsis
John Wick upptäcker en väg till att besegra The High Table. Men innan han kan förtjäna sin frihet måste Wick möta en ny fiende, Marquis, med mäktiga allianser över hela världen och krafter som förvandlar gamla vänner till fiender.
Info
Originaltitel
John Wick: Chapter 4
Biopremiär
22 mars 2023
DVD-premiär
31 juli 2023
Digitalpremiär
20 juni 2023
Språk
Engelska
Land
USA
Distributör
Nordisk Film
Åldersgräns
15 år
Längd
Den ultimata actionupplevelsen
RECENSION. Fyra filmer in och Keanu Reeves hittar fortfarande nya sätt att skjuta namnlösa ligister. ”John Wick: Chapter 4” är möjligtvis det bästa kapitlet i en franchise som aldrig låtit en så fånig sak som story stå i vägen för otrolig action.
”John Wick” är en filmserie jag har beundrat mer än älskat. Regissören Chad Stahelski bjuder ofta på riktigt starka och kreativa fight-scener som enkelt överträffar konkurrenterna, men är alltid på gränsen till att vara helt utmattande. Det finns bara så många gånger jag kan njuta av John Wicks slagsmål i en neonfärgad korridor.
”Parabellum”, det tredje kapitlet i serien, riskerade att fånga karaktären i en cykel av upprepade troper utan några verkliga framsteg i den övergripande handlingen. Även om det var en oavbruten adrenalinfylld berg-och dalbana så var det inte mycket som hade åstadkommits för att föra John Wicks story vidare efter cliffhangern i ”Chapter 2”. Betyder det att ”Parabellum” är den svagaste länken i serien? Inte direkt, för återigen var all action bland det bästa som någonsin hade åstadkommits i en amerikansk film.
Jag trodde tre filmer skulle bli för mycket för en så enkel formel och jag trodde definitivt att fyra filmer var för mycket, så när nyheten släppte om att ”Chapter 4” var nästan tre(!) timmar lång så var jag redo att ge upp på serien. Nope! Aldrig! Nu har det gått för långt.
Medan John Wick utplånar vad som än finns kvar av mänskligheten så förväntade jag mig att bli som ett litet barn som inte orkar sitta still. Men samtidigt som det finns flera tillfällen under filmen där jag vill kolla klockan så går det inte att förneka att ”John Wick: Chapter 4” är en av de mest spektakulära amerikanska actionfilmerna det här decenniet.
Hjulet fortsätter att snurra och även karaktärerna har blivit mycket medvetna om det. Redan från början proklamerar filmen att John Wick inte har något motiv kvar och att det inte finns något annat slutspel än döden. Hjulet kommer bara fortsätta snurra och fler skurkar kommer dyka upp om de inte hittar en utväg snart. ”Chapter 4” spelar på känslan av att tiden börjar komma ikapp John Wick.
Den här gången är det Bill Skarsgård som kliver in som den franska superskurken Marquis, den sista personen som står i vägen för John Wicks frihet. Karaktärerna i ”Chapter 4” påminner mer om en serietidning än de tidigare filmerna och Skarsgårds riktigt underhållande prestation spelar upp det utan att gå för långt. Han blir en perfekt kontrast till den stoiske (men fortfarande fängslande) Keanu Reeves och det livar upp några av de långsammare dialogscenerna.
Men det är Donnie Yen som lyckas stjäla det fjärde kapitlet som en av seriens mest minnesvärda karaktärer, Mr. Caine. Yen är ofta underbetjänad av amerikanska produktioner, men Chad Stahelski förstår hans talang och hur man fångar det på film.
Det som räddar fight-scenerna från att bli lika utmattande som speltiden föreslår är att vi får följa fler synpunkter än bara titelkaraktären den här gången. Donnie Yen spelar (återigen) en blind man och måste därför besegra sina fiender med väldigt olika tekniker än John Wick, vilket leder till flera av filmens höjdpunkter.
Fotografen Dan Laustsens ljussättning lyfter ”John Wick”-serien upp ytterligare en nivå där vardagliga scener inte ens existerar - allt ska vara ett visuellt spektakel. Det finns ingen logisk anledning varför alla möjliga platser ser ut så här, men det gör varje scen så mycket bättre för ögonen och drar verkligen nytta av seriens högsta budget hittills.
Angående manuset så är det, som misstänkt, ett snurrande hjul som gäller. Själva storyn spelar egentligen ingen roll, men för att komma till alla fantastiska platser lämpliga för John Wick att slåss på så behöver manuset hitta på anledningar att åka dit.
Oftast betyder det uppdrag ovanpå andra uppdrag. John Wick måste åka till en viss plats för att komma vidare i storyn, men för att göra det måste han först åka till en annan plats för att den första platsen ska vara lönsam. Är alla dessa platser och uppdrag nödvändiga? Inte riktigt, men som sagt, handlingen spelar inte så stor roll. Allt är en ursäkt för att visa upp fenomenala actionscener och de har aldrig varit bättre tidigare.
Allt är filmat för att vara så tydligt som möjligt, med vissa tagningar som ibland varar upp till en hel minut åt gången. En av de bästa bilderna är ett fågelperspektiv av John Wick, likt Spielbergs ”Minority Report”, medan han slåss mot en ändlös armé av skurkar från rum till rum. Det är en häpnadsväckande sekvens med otroligt bra koreografi, men inte ens det bästa partytricket som ”John Wick: Chapter 4” har i rockärmen.
Den sista timmen är ett försök att toppa allt som både denna film, samt de tidigare filmerna, har åstadkommit och resultatet är ett läroboksexempel på den intensiva adrenalinkicken alla andra actionfilmer bara drömmer om.
Huruvida ”John Wick”-teamet väljer att gå ut med flaggan på topp eller om de chansar på att formeln kan funka en gång till återstår att se. Men väljer teamet att hjulet verkligen har slutat snurra så är ”Chapter 4” en väldigt tillfredsställande final på en riktigt stark actionserie.
Läs mer om
Bioaktuellt
Skriv din recension
Användarrecensioner (10)
På tok för lång film med upprepande actionscener. Snygg neon och lysrör precis som i 3an. När han föll nerför trapporna och hunden pinkade var den större underhållningen. Allt som allt snyggt gjort men ja...blev tråkigt ganska snabbt.
Stundtals är den oerhört snygg och välgjord och förvånansvärt underhållande men det blir det ganska trist när actionscenerna känns oerhört utdragna och upprepande filmen hade inte blivit sämre om dessa kortast ner. När Keanu faller/ramlar i trappan känns filmen intre trovärdig på något undrligt sätt. Bäst i serien så här långt.
Det sämsta jag sätt på länge. Hur denna skräprulle kan få 4/ 5 på MZ och 8.0 på IMDb är ett av världens största mysterier. Vem tycker detta är bra? Finniga tonåringar som njuter av att se en massmördare avrätta hundratals människor? Handlingen är så dum så klockorna stannar och replikerna känns som de är skrivna av barn.
Underhållningsvåld när det är som alla sämst och helt ofattbart orealistiskt på det där barnsliga sättet där "superhjälten" (läs massmördaren) inte träffas av en enda kula samtidigt som han lyckas lämna efter sig högar av lik. Såklart utan att gripas och dömas till livstids fängelse. Att det är bus som mördas rättfärdigar inte Wicks sadistiska människoslakt. Enda positiva med filmen var slutet - i dubbel bemärkelse.
Andra kritiker (3)