Kärlek tur & retur 2004

Gilles och Marion känner varandra genom jobbet. De jobbar på olika företag men har samarbetat någon gång. Han är ihop med sin fästmö sedan flera år och funderar på att gifta sig. Hon har nyligen gjort slut med sin pojkvän och försöker hitta sig själv igen. Alla tre, Marion, Gilles och hans fästmö råkar oplanerat befinna sig på samma semesterort. Det blir lite vanliga hälsningsfraser, gemensam middag och lite snack mellan Gilles och Marion om jobbet som i sin tur leder till lite mer privata frågor.

Så inleds fransmannen François Ozons nya film ”5x2”, fast egentligen inte. Det är visserligen början på Marions och Gilles bekantskap men det får man se först i slutet av filmen. Filmen börjar istället med att visa en scen ur deras gemensamma vardag idag. Som i några andra minnesvärda och uppmärksammade filmer (som ”Memento”) går man tillbaka och får se historien baklänges; om hur det var innan.

För att vända på det hela och börja i rätt ände: Gilles blir intresserad av Marion. Kanske tycker han synd om henne eller blir han fascinerad av henne? Eller är det enbart fysisk kärlek? Det är upp till besökaren att avgöra och bilda sin egen uppfattning. Hur som helst blir de ett par och bestämmer sig efter ett tag för att gifta sig. Frågan är om Gilles och Marion är helt redo för det.

Även om ett förhållande ska bygga på ömsesidig respekt och ärlighet är det kanske inte alltid lätt att vara helt ärlig och rak mot sin partner och erkänna sina egna felsteg. Det kanske underlättas av ett par glas vin i nära vänners sällskap? Det är i alla fall den bild man får av den kväll då Marion och Gilles får besök av hans bror och dennes partner. Vissa intima saker avslöjas och tidigare outtalade känslor kommer upp till ytan. Man kan då fråga sig hur det påverkar förhållandet: är det tillräckligt allvarligt för att skada det eller är det tvärtom positivt och förstärker det? Blir det en kris eller blir kärleken starkare? Det blir mer av det förstnämnda eftersom Gilles och Marion glider ifrån varandra. De kommer till en punkt där båda inser att de inte kan fortsätta som förr.

Regissören François Ozon har lyckats göra ett relativt intressant och sevärt relationsdrama. Det är ett ganska typiskt franskt sådant och innehåller lite nakenhet, lite otrohet, en del romantik och lagom mycket dialog. Det är en oförutsägbar historia och fångar tittarens uppmärksamhet. Ozon själv har sagt att han hade mästarregissören Ingmar Bergmans ”Scener ur ett äktenskap” när han gjorde ”5x2”. Musiken är också fin. Det är mest italiensk 60-talspop och romantiska låtar och det är vackert.

Den kvinnliga huvudrollsinnehavaren Valeria Bruni Tedeschi gör en väldigt bra roll, i synnerhet eftersom hon visar flera olika sidor av sig själv. Hennes rolltolkning går som en röd tråd genom filmen och är imponerande.

Per Ganbar