King Arthur 2004
Synopsis
Info
Känns varken påkostat eller snyggt
Att Clive Owen i huvudrollen som Arthur inte skulle bli någon ny Viggo Mortensen var filmbolaget troligen smärtsamt medvetna om redan när de lät honom och Lancelot stå i skuggan av Keira Knightley på affischen. Säkert ett klokt beslut, för hade det inte varit för Keiras medverkan hade jag nog inte ens brytt mig om att se filmen. ”King Arthur” var för mig den minst eftertraktade av årets ”storfilmer”. Trailern var händelselös och berättade ingenting, de stillbilder som släppts i stort sett gråa och trista. Lite svärdfighter, men mest folk som springer eller rider på sina hästar. Gäsp... Så frågan är – var det så illa som det verkade?
Både ja och nej. Filmiskt sett är ”King Arthur” en halv katastrof. Klippningen känns fel, alltför många klaffel har fått vara kvar och fotot är grått, trist och kornigt. Det ser ut som något Richard Hobert skulle kunna göra (läs: har gjort...), och inte Jerry Bruckheimer/Antoine Fuqua. Det är varken snyggt, storslaget eller påkostat. Det blir nästan lite charmigt efter ett tag, denna billiga tv-matinékänsla. Men sen kommer ett och annat alltför avancerad dataeffekt och förstör det hela ännu mer.
Men filmen har faktiskt en del ljusa punkter. Själva handlingen är ju trots allt ganska intressant och fighterna stundtals spännande. Slaget på den tunna isen i Englands vinterkalla landskap är en rysare. Och trots Keira Knightleys medverkan som Guinevere (som som väntat överträffar Clive Owen med hästlängder) är det vår egna Stellan Skarsgård som stjäl showen. Han är helt enkelt suverän som filmens storskurk, saxaren Cedric som blir en tuff match för Arthur och hans riddare.
Machosnacket riddarna emellan tillför filmen en aning välbehövd humor, och Keira är alltid trevlig att titta på trots att hennes och Arthurs lilla flört helt saknar nån som helst form av glöd eller passion (återigen Clive Owens fel… vi skyller allt på honom!). Summering: underhållande, jodå, men det kan även Bingolotto vara om man är på det humöret. I övrigt känns inte filmen alls som det stora sommaräventyr som man försöker lura på oss – det ser mer ut som en slarvig och billig samproduktion mellan några europeiska länder.