LasseMajas detektivbyrå - Tågrånarens hemlighet 2020

Fången och tågrånaren Ferdinand rymmer från fängelset under mystiska omständigheter. Den rådlöse polismästaren ringer sina små hjälpredor för att få assistans i jakten. ”Barn har inget med detektivarbete att göra” resonerar polismästarens chef och tvingar Lasse och Maja att släppa mysteriet. De gör dock inte det, utan nystar vidare och upptäcker snart att allt inte är som det från början verkade vara.

 

Jag ser filmen med mina barn som tycker mycket om det de ser. Jag smittas av deras entusiasm även om jag inte är lika övertygad själv. ”LasseMajas detektivbyrå - Tågrånarens hemlighet” är inte lika rolig som den förra filmen om duon, men ändå väldigt spännande, menar de.

 

Och ja, jag håller delvis med. Senaste Lassemaja-filmen "Det första mysteriet" av Josephine Bornebusch var en höjdare som till och med jag fann riktigt underhållande. Det är tyvärr inte denna. Glimten i ögat finns där, men blicken är trots det tom. Visst är det lite kul här och var och ett par karaktärer är lite extra skojiga, men på något sätt får de aldrig tillräckligt med utrymme att bli särskilt minnesvärda. Detsamma gäller egentligen Lasse och Maja också. Nu känner vi ju dem, men det behövs ändå en liten inledande presentation kan jag tycka. Det får vi inte här, eftersom vi istället hoppar in i en annan del av storyn i starten, vilket förbryllar något.

 

Moa Gammel regidebuterar och hon gör det med den äran, men lyckas inte riktigt ingjuta tillräckligt med energi i scenerna. Det står stilla för ofta och ett driv framåt saknas, vilket jag i och för sig tror mestadels är en miss på manusstadiet. Som sagt så börjar filmen på fel fot och haltar sedan lite ostadigt fram. Det är aldrig dåligt men inte heller helt övertygande.

 

Samtidigt tycker jag om de färgglada, fina och lekfulla kulisserna, liksom scenografin och kostymerna. Överlag är detta en trivsam film att vila ögonen på, något mina barn håller med om. Det ser tydligen ut som man tänker att det gör när man läser böckerna, vilket är ett bra betyg bara det. 

 

De unga skådisarna Polly Stjärne som Maja, Nils Kendle som Lasse och Rani Pyne som deras nya vän Klara är riktigt bra och karismatiska. Dessa unga talanger ror också iland historien, även om det stundvis blåser en motvind. I vuxna bärande biroller ser vi bland andra Tomas von Brömssen och Alexej Manvelov, som båda gör trovärdiga prestationer även om inte så mycket krävs av dem.

 

”LasseMajas detektivbyrå - Tågrånarens hemlighet” är en vinglig, men i slutändan sevärd barnfilm. Den kanske inte roar oss vuxna så mycket som jag hade önskat och jag finner den stundvis vara väl seg. Dock påverkas jag av mina barns aldrig sinande engagemang och väljer att kapitulera inför den. För filmen ger tydligen den tilltänkta unga målgruppen en mycket trevlig tankenötsknäckande stund, vilket faktiskt är det som räknas.