David Brent: Life on the Road 2016

Formatet är detsamma som förr. Ett kamerateam följer David Brent när han nu ska ut på turné med sitt rockband. Brent jobbar nuförtiden som försäljare av bland annat tamponger, och på kontoret är han inte speciellt omtyckt av sina kollegor. Han är inte speciellt älskad av sina bandmedlemmar heller för den delen. Men David Brent är samma gamla David Brent och ingenting kan stoppa honom från att förverkliga sin dröm om att bli rockstjärna.

Med ”Life on the Road” får man Ricky Gervais för hela slanten, då han, förutom att spela huvudrollen, också regisserat, skrivit manus och producerat filmen. Personligen älskar jag Gervais och hans grova, brittiska humor. ”The Office” är i min mening en av de bästa komediserier som någonsin producerats. Så, som ett ”superfan” var ”Life on the Road” 1 timme och 36 minuters njutning. 

Men visst, ”Life on the Road” i sig är ingenstans i närheten av ”The Office” gällande humor och kvalité. Det må vara orättvist att jämföra en ensam film med en serie på två säsonger (+ en julspecial), och ambitionen var säkerligen inte att toppa serien. Däremot är vissa saker helt uteblivna. Det största är att ingen annan från ”The Office” är med i filmen, vilket också är en av anledningarna till att det inte riktigt är en ”The Office”-film utan en David Brent-film. Stephen Merchant, som tillsammans med Gervais skrev och regisserade alla seriens avsnitt, är även han helt frånvarande bakom kameran. Hans inblandning hade nog haft en positiv inverkan.

De nya karaktärerna som introduceras i filmen är bland andra rapparen Dom (Ben Bailey Smith), som har David Brent som både bandmedlem och manager. Samt Nigel (Tom Bennett) och Pauline (Jo Hartley), både arbetskollegor till Brent och de enda som riktigt verkar uppskatta honom. De nya karaktärerna och skådisarna går till viss del att uppskatta på egen hand, men de används främst som verktyg till Gervais skådespel och erbjuder själva inte på så mycket humor. 

”Life on the Road” är främst Gervais show och en hyllning till hans kändaste karaktär. Det mest positiva är att David Brent inte ändrats ett dugg, och att han fortfarande levererar skandalöst roliga och politiskt inkorrekta repliker frekvent.

Har man inte sett ”The Office” bör man göra det på förhand, inte nödvändigtvis för att kunna hänga med utan för att kunna uppskatta ”Life on the Road” som den fina present till fansen den är. Det är mycket som inte är av jättehög klass och ”Life on the Road” är inte en film som klarar sig speciellt bra på egna ben. Men om man älskar David Brent, så är det defintivt en film man ska se.