Livet efter dig 2016
Synopsis
Louisa "Lou" Clark bor i en pittoresk stad på den engelska landsbygden. Lous vanligtvis så positiva inställning ställs på prov när hon erbjuds arbete som personlig assistent åt Will Traynor, en framgångsrik ung aktiemäklare som blivit rullstolsbunden i en olycka. Han, en gång aktiv äventyrare, har förvandlats till en cyniker som gett upp allt – ända tills Lou bestämmer sig för att visa honom att livet är värt att leva. Baserad på romanen av Jojo Moyes.
Info
Originaltitel
Me Before You
Biopremiär
17 juni 2016
DVD-premiär
24 oktober 2016
Digitalpremiär
17 oktober 2016
Språk
Engelska
Land
USA
Distributör
SF Studios
Åldersgräns
Barntillåten
Längd
Ojämn lättviktare om viljan att leva som paralyserad
Smörig romans som ändå undviker den mest förutsägbara av banor; gullig kemi mellan de två huvudrollerna samtidigt som Emilia Clarkes Lou får en orealistiskt töntig behandling. Ska man beskriva ”Livet efter dig” med ett ord blir det helt klart ”Ojämn”.
Det finns säkert många ”GoT”-fans där ute som inte känner sig särskilt lockade av en film som ”Livet Efter Dig”, som bygger på populära ”chic-lit”-boken med samma namn, men som kan tänka sig att se den för att få lite extra skärmtid med Emilia Clarke. Jag kan säga med en gång att om det är enda anledningen, är det bäst att stanna hemma.
I första halvan av ”Livet efter dig” är det svårt att ta till sig hur skådespelerskan bakom en av tv-världens coolaste karaktärer, Mother of Dragons, framställer sin karaktär här. Det är inte bara att hennes Lou verkar vara en rätt så korkad och borttappad småstadstjej, utan det är nästan plågsamt att se hur överdrivet enfaldigt och klumpigt hon beter sig. I alla fall i början. Det blir nästan lite karikatyr över det hela, och det leder till ytterligare problem för filmen som helt låter bli att förklara hur Lou lyckas bli anställd som paralyserade Wills assistent.
Anledningen till att Will (Sam Claflin – ”Hunger Games: Mockingjay”, ”Love, Rosie”) sitter i rullstol är en trafikolycka. Den tidigare framgångsrika unge mannen som älskade äventyrssporter och resor, är förpassad till att numera enbart kunna röra ett par fingrar och huvudet. När Lou börjar jobba för honom, på hans föräldrars uppdrag, har han redan gått igenom ett antal assistenter – som vi kan gissa har sagt upp sig för att de inte klarar av hans bitterhet och hopplösa inställning till sin lott i livet.
In på scenen kommer färgglada och sprudlande Lou och det är som upplagt för att hon ska bli den som äntligen lyckas nå fram till den motvillige patienten. Klyschorna haglar. Ämnet är inte nytt utan har skildrats otaliga gånger förut – kanske allra bäst i oemotståndligt charmiga, franska filmen ”En oväntad vänskap” från 2012.
Det största problemet med ”Livet efter dig” är att det är omöjligt att bli övertygad om varför en sådan typ som Lou är den som bryter ner Wills barriärer – förutom då att hon delar sin fysik med Daenerys Targaryen. Hennes obevekliga optimism till trots, så är hon egentligen bara en totalt ordinär och ganska ointressant tjej som är nöjd med allt trots att hon inte upplevt något.
Just den aspekten är dock något som förbättras under filmens gång och i andra halvan finns flera ögonblick där kemin mellan de båda huvudkaraktärerna känns både charmig och äkta.
Problemet som fler kritiker verkar ha är behandlingen av ämnet med Wills situation, och att filmen skulle ge budskapet att livet inte är värt att leva om man är handikappad. Men hinterna om hur ont Will har och hur ömtålig han är för sjukdomar är tydliga nog för att man ska förstå att hans bitterhet inte bara grundar sig i att han inte kan åka till Alperna eller flirta med vackra fransyskor längre.
I en film som helt oblygt spelar på åskådarnas känslosträngar så är det svårt att gå segrande ur striden om recensenternas röster, men ”Livet efter dig” verkar mer vara ute efter att vinna publikens gillande och där lyckas man betydligt bättre.
Det råder inga tvivel om att filmen väljer att inte gå alltför mycket på djupet, utan håller sig på en ytligare nivå av ämnet, där vi inte behöver se eller ta till oss det alltför jobbiga. Paralleller har dragits till ”Förr eller senare exploderar jag” och det är mycket troligt att de båda filmerna riktar sig till ungefär samma målgrupper.
I slutändan är det ironiskt nog kemin mellan Lou och Will som hjälper ”Livet efter dig” upp till en hyfsad nivå – det som var filmens svagaste kort från starten är det som till slut gör den till mer än uthärdlig. Om de bara kunde hållit den nivån rakt igenom... ”Ojämn” är som sagt ett ganska passande ord.
| 8 juni 2016 10:10 |
Skriv din recension
Användarrecensioner (4)
Filmen berörde mig på djupet men jag störde mig på Louisa Clarks rolltolkning som igenom hela filmen var överdrivet käck och onaturligt uppskruvad och budskapet blev därmed övertydligt- snudd på komedi/parodi...
Tyckte det var en väldig konstig översättning att döpa om filmen till "Livet efter dig" när Me before You beskriver filmen så mycket bättre. Sommarens kärleksfilm, näsdukarna sprutar åt alla håll och kanter, även om jag stundtals tycker den är lite för klämkäck och ytlig mer än djup och äkta. Men man kan inte annat än att dras med i Emilia Clarke (Dragonprincess of Games of throne) och Sam Claflins karaktärer Lou och Will från bästsäljande romanen av Jojo Moyes med samma namn. Dem glittrar tillsammans och man sugs med i denna fantastisk fina och gripande kärleksdrama....betyget blir en fyra....<3 <3 <3 <3
AAAA
Livet efter dig (Me before you) är en ganska rakt på sak-film, med en historia som klingar "En oväntad vänskap". Den är baserad på Jojo Moyes bok med samma namn och handlar om Louisa Clark (Emilia Clarke) som blir personlig assistent till den rullstolsbundna Will Traynor (Sam Claflin).
Det är en gullig film rakt igenom, utan krusiduller. Emilia Clarke gör ett bra jobb som Lou, och Sam Claflin är perfekt som Will. Kemin emellan dem är stundtals bra, men ibland något svajig. Musiken är bra, men inte fantastisk (förutom låten Not Today med Imagine Dragons). Överlag är Livet efter dig en välregisserad bokadaption som är ganska precis vad man förväntar sig att den ska vara: ofarlig och charmigt gullig.
Andra kritiker (3)