Lords of Dogtown 2005

År 2001 kom dokumentären ”Dogtown and Z-Boys”. Den handlade om det revolutionerande skateboard-laget Zephyr Team där ungdomar som Stacy Peralta, Tony Alva och Jay Adams stod i centrum. Peralta var även dokumentärens upphovsmakare.

Nu kommer filmen om dessa skateboardåkande ungdomar i Venice Beach på 70-talet. Manuset står Stacy Peralta själv för och han har Catherine Hardwicke som en hjälpande hand i regissörsstolen efter David Finchers avhopp förra året. Vi får följa dessa tre ungdomar, Stacy, Tony, och Jay, i vardagen. Deras familjeproblem, pengarna som är frånvarande, kärleken till både surfing, tjejer, och senare skateboarding.

Jag kan bara beskriva ”Lords of Dogtown” på ett sätt. Skön som fan. Hela filmen har ett bra flyt, den tenderar aldrig att bli seg, bjuder på så gott som bra skådespeleri rakt igenom, och stiligt foto. Stacy Peralta är här gestaltad av John Robinson, från Gus van Sants gastkramande ”Elephant”. Robinson är ingen dålig skådespelare, bara en aning entonig. Han kör på exakt samma linje filmen igenom, och övertygar då inte heller filmen igenom. Robinson ger mig nästan ett intryck av nördighet till och från, nånting som inte riktigt känns som Stacy Peralta. Övertygar gör dock Emile Hirsch som Jay, den enda av de tre som aldrig tog steget till kändisskapet fullt ut. Emile Hirsch arbetar mycket med blicken och rörelser, något han vinner på. Han känns mycket övertygande, inte minst med hjälp av sitt spel med ögonen. Victor Rasuk spelar den mexikanskättade Tony Alva, den som törstar mest efter brudar, pengar, och kändisskap då han väl fått smaka på det. Rasuk är också han stabil i sitt skådespeleri, han ligger på lagom bra nivå.

Bäst bland de alla är dock Heath Ledger som deras första mentor Skip. Heath Ledger låter trovärdig i sin dialog, tenderar aldrig att bli larvig, och visar upp ett fint människoporträtt av en man vars törst efter pengar i slutändan får många vänner att inte bara glida ifrån honom, utan även ifrån varandra också.

Soundtracket som dunkar på i bakgrunden till skateboardscenerna är väldigt effektivt, och fotografen Elliott Davis har med alla rätt fångat energin och farten i skateboardingen, det är snyggt, snabbt, och nästan lite konstnärligt.

På det hela taget är ”Lords of Dogtown” en väldigt bra film. Catherine Hardwickes debut ”Thirteen” är en av de bättre ungdomsfilmerna som gjorts, men ingenting som fastnade på hjärnan direkt. ”Lords of Dogtown” är en mycket bättre film, men lämnar en relativt fort efter visningen. Det är just det som drar ned betyget en aning, filmen är verkligen för stunden. Men det är en perfekt film för ungdomar, och bra ungdomsfilmer ser vi inte så ofta.