Marnie 1964

Mysteriet i filmen är egentligen vad som hände med Marnie, varför blev hon tjuv och vad är det som plågar henne? Det är inte helt uppenbart om vi följer en kvinna som vill komma undan från polisen eller om vi följer en kvinna som ska övervinna sin neuros. Mark Rutledge är attraherad av henne, inte bara för att hon är vacker, men också för att hon är tjuv. Han är hjälten som till slut hjälper Marnie att förstå vad som hänt med henne. 

Manuset är baserat på Winston Grahams novell med samma titel. Efter att ha sett filmen några gånger blir man lätt sugen på att läsa novellen. Det är på något sätt uppenbart att filmen saknar några av de aspekter som novellen har. Den psykologiska mardrömmen och kärleken eller fetischen som uppstår för Rutledge är inte helt utvecklad i filmen.  

Marnie spelas av Tippi Hedren. Hitchcock upptäckte henne i en reklamfilm och anlitade henne för ”Fåglarna”. Tanken var att Grace Kelly skulle spela rollen av Marnie. Faktum är att Hitchcock köpte rättigheterna till filmen och skrev manuset med den tanken. Så blev det dock inte och Tippi Hedren fick rollen. Det är svårt att inte tänka sig hur filmen hade blivit om Grace Kelly spelat Marnie. Hedren är bra i rollen men hon har inte samma dragningskraft som Kelly. Kanske hade den sexuella dragningen mellan Rutledge och Marnie varit tydligare med Kelly i rollen. Rutledge spelas av Sean Connery som är mycket mer tilldragande än Hedren som Marnie. Connery spelar en gentleman med en fetisch för denna tjuvaktiga kvinna. Connery är subtil i att spela denna fetisch, men ibland kan man se något nästan maniskt i honom. Trots det är det tydligt att han älskar henne och vill hjälpa henne igenom hennes trauma. 

Detta är en av Hitchcocks senare filmer och den var inte en stor succé när den först kom ut. Trots sina brister måste jag säga att jag gillar filmen en hel del. Jag upplever den som en extremt obehaglig film som ibland blir nästan obekväm att titta på. Jag undrar hur den vore om den var längre och gick djupare in i det psykologiska. Har man inte sett Hitchcock tidigare, finns det nog ett gäng andra filmer att se först, men gillar man Hitchcock kan man inte låta bli att få en slags nytändning när man ser "Marnie".