Martyrs 2015

Hämnd och religion är alltid spännande teman i skräckfilm, speciellt när de går i symbios som här. En flicka flyr tortyr och söker tio år senare upp de ansvariga. Hon får hjälp av en tveksam väninna men snart blir de båda varse om syftet bakom de hemska upplevelserna.

Skräckfilm har ofta en tendens att komma i dussintal och envist imitera varandra. Därför är det en frisk fläkt med en film som "Martyrs" där man vänder upp och ner på förväntningarna och skruvar till historien med relativt nya grepp. En hämndhistoria som i eskalerar i en slags konspirationsthriller med tortyr och religion!

Det är spännande, oförutsägbart och mot slutet rent filosofiskt. Det handlar om den moderna girighetens desperata sökande efter högre makter – en typ av tema skräckfilm generellt sällan snuddar vid. Det är även ett plus att låta hjältarna vara två väninnor vars starka vänskapsband styr handlingens riktning.

Med det sagt så pendlar huvudkaraktärerna lite väl ofta mellan starka hjältinnor och gråtande offer. Det hjälper föga att även skurken som presenteras är kvinna när vändningarna och lösningarna i storyn kommer lite för snabbt och lite för enkelt. Man engageras i berättelsen men köper den samtidigt inte helt.

Det kan bero på att jag personligen föredrar det franska original den bygger på. Som många remakes går poängen med nyinspelningen lite förlorad när man sett föregångaren som i detta fall är både mörkare, vassare och våldsammare (vilket särskilt gäller slutet). Till den amerikanska versionens fördel har man dock gjort vissa drastiska förändringar som bidrar till ett starkare band till karaktärerna – och vi slipper en timmes tortyrporr.

En intressant och sevärd film som sticker ut i genren. Får man chansen att se något annorlunda så bör man ta den. Däremot är den aningen blek och uddlös, oavsett jämförelse med originalet.