Men in Black: International 2019
Synopsis
Men in Black har alltid beskyddat Jorden från universums avskum. I det här nya äventyret, står de inför det största, mest världsomspännande hotet någonsin: en mullvad har infiltrerat organisationen.
Info
Originaltitel
Men in Black: International
Biopremiär
14 juni 2019
DVD-premiär
28 oktober 2019
Digitalpremiär
14 oktober 2019
Språk
Engelska
Land
USA
Distributör
Sony Pictures
Åldersgräns
11 år
Längd
Snygg men tunn blockbuster-reboot
Precis som Will Smith inte kan ersätta Robin Williams i ”Aladdin” hur som helst, så kan man inte ersätta Will Smith och Tommy Lee Jones i ”Men in Black”. Den här rebooten lyckas inte riktigt heller, men det är ändå en förvånansvärt duglig sommar-blockbuster.
Jag vet inte riktigt vad någon förväntar sig av en reboot av 22 år gamla ”Men in Black” men ingen lär tro att den är någon av årets – om ens sommarens – höjdpunkter. Och det är väl just tack vare låga förväntningar som ”Men in Black: International” på något sätt kommer undan med hedern i behåll.
Originalet var utmärkt serietidningsaction med väl rollsatta duon Tommy Lee Jones och Will Smith, tvåan var en typiskt underlägsen uppföljare och trean var ett tydligt tecken på att det var dags för pension. Nu har man återupplivat organisationen som skyddar jorden mot universums avskum med en så kallad reboot. En slags spinoff som behåller den ursprungliga premissen men mestadels ignorerar karaktärer och story från tidigare installationer.
Denna gång är det en ung kvinna (Tessa Thompson) som varit besatt av utomjordingar sedan barnsben och blir MIB:s nya rekryt. Hon paras ihop med en kaxig agent (Chris Hemsworth) i London för att skydda en utomjordisk kunglighet, men saker och ting går snett och snart flyr duon från både skurkar och sina egna kollegor.
Det här sommaräventyret är ett typexempel där krutet lagts på yta framför innehåll, vilket kanske inte är mer än man kan vänta sig. Attraktiva och begåvade skådespelare, välgjorda effekter, actionsekvenser med fint tempo, flera kul och fyndiga aliens som dyker upp här och var. Om det ändå fanns en historia som kändes mer än ett hafsverk nerklottrad på en servett.
Visserligen ska man vara tacksam för att man inte kväver publiken med någon avancerad mytologi men den tunna intrigen gör att när allt är sagt och gjort infinner sig en paff ”jaha”-känsla. Detta gäller även de svaga skurkarna, något som börjat bli en ledsam trend (”Aladdin”, ”Dark Phoenix”). Franska kändistvillingarna Les Twins ser coola ut men inte mycket mer, och MIB-organisationens mullvads hemliga identitet är alltför förutsägbar.
Tack å lov för parhästarna Thompson och Hemsworth vars påtagliga kemi redan bevisats i ”Thor: Ragnarök”. Thompson, som varit en unik talang att räkna med sedan ”Dear White People”, är en frisk fläkt i den här typen av blockbuster och funkar fint med pålitligt charmiga australiensaren även om objektifieringen av denne börjar bli tröttsam. Befriande dock att slippa någon påtvingad romans mellan hjältarna, vilket ofta är fallet med motsatta kön.
Annat som hjälper är söta, animade sidekicken Pawny med Kumail Nanjianis roande röst och talanger som Liam Neeson, Emma Thompson och vår egen Rebecca Ferguson, alla med lite eller inget att göra men ändå med betryggande närvaro. Det är en film med en del bortkastad potential men med en tillräckligt hög underhållningsfaktor som gör den mer sevärd än andra själlösa uppföljare.
Originalet var utmärkt serietidningsaction med väl rollsatta duon Tommy Lee Jones och Will Smith, tvåan var en typiskt underlägsen uppföljare och trean var ett tydligt tecken på att det var dags för pension. Nu har man återupplivat organisationen som skyddar jorden mot universums avskum med en så kallad reboot. En slags spinoff som behåller den ursprungliga premissen men mestadels ignorerar karaktärer och story från tidigare installationer.
Denna gång är det en ung kvinna (Tessa Thompson) som varit besatt av utomjordingar sedan barnsben och blir MIB:s nya rekryt. Hon paras ihop med en kaxig agent (Chris Hemsworth) i London för att skydda en utomjordisk kunglighet, men saker och ting går snett och snart flyr duon från både skurkar och sina egna kollegor.
Det här sommaräventyret är ett typexempel där krutet lagts på yta framför innehåll, vilket kanske inte är mer än man kan vänta sig. Attraktiva och begåvade skådespelare, välgjorda effekter, actionsekvenser med fint tempo, flera kul och fyndiga aliens som dyker upp här och var. Om det ändå fanns en historia som kändes mer än ett hafsverk nerklottrad på en servett.
Visserligen ska man vara tacksam för att man inte kväver publiken med någon avancerad mytologi men den tunna intrigen gör att när allt är sagt och gjort infinner sig en paff ”jaha”-känsla. Detta gäller även de svaga skurkarna, något som börjat bli en ledsam trend (”Aladdin”, ”Dark Phoenix”). Franska kändistvillingarna Les Twins ser coola ut men inte mycket mer, och MIB-organisationens mullvads hemliga identitet är alltför förutsägbar.
Tack å lov för parhästarna Thompson och Hemsworth vars påtagliga kemi redan bevisats i ”Thor: Ragnarök”. Thompson, som varit en unik talang att räkna med sedan ”Dear White People”, är en frisk fläkt i den här typen av blockbuster och funkar fint med pålitligt charmiga australiensaren även om objektifieringen av denne börjar bli tröttsam. Befriande dock att slippa någon påtvingad romans mellan hjältarna, vilket ofta är fallet med motsatta kön.
Annat som hjälper är söta, animade sidekicken Pawny med Kumail Nanjianis roande röst och talanger som Liam Neeson, Emma Thompson och vår egen Rebecca Ferguson, alla med lite eller inget att göra men ändå med betryggande närvaro. Det är en film med en del bortkastad potential men med en tillräckligt hög underhållningsfaktor som gör den mer sevärd än andra själlösa uppföljare.
| 11 juni 2019 15:00 |
Skriv din recension
Användarrecensioner (2)
Precis som Pirates of the Caribbean räckte det efter tre filmer. Man kan inte utforska detta tema så mycket mer. Även om Chris Hemsworth och Tessa Thompson har bra kemi så... been there done that! Filmen är underhållande men det räcker inte. 2/5
Jag har varit och sett den nya "Men in Black" filmen "Men in Black: International" och ska med denna recension berätta vad jag tyckte. Men först lite om filmens handling.
Men in Black har alltid skyddat världen från universums avskum. I detta nya äventyr ställs de inför det största hotet hittills: en mullvad inom Men in Black-organisationen.
Filmen var underhållande att se på och den alien-värld som Men in Balck organisationen vistas i var lika fantasifull och snyggt skapad som i de föregående filmerna. Chris Hemsworth och Teresa Thompson levererar som den nya duon. Men det känns tomt utan Will Smith och Tommy Lee Jones som spelade originalduon. "Men in Black: International" funkar som en hyfsat underhållande sommarblockbuster om man inte har för höga förväntningar. Det skulle bara ha satsats på ett lite bättre manus. Filmens intrig känns nämligen som lite väl tunn och händelselös. Chris Hemsworth och Teresa Thompson har bra kemi tillsammans och bra komisk tajming. Samt är Rebecca Ferguson underhållande att se som en av filmens skurkar. Men det räcker dessvärre inte hela vägen. Filmen blir inte i närheten så bra och underhållande som orginalfilmerna i denna filmserie. Men som sagt så finns det en del som är underhållande med filmen om man inte förväntar sig något annat än en blek kopia av de gamla filmerna. Chris Hemsworths gestaltande av den kaxiga MIB-agenten H lyfter filmen lite så att den i alla fall frambringar en del skratt.
Sammanfattningsvis så kan filmen "Men in Black: International" rekommenderas om man vill ha lättsmält underhållning och inte hoppas på en "Men in Black" film som är identisk med originalfilmerna. En svag trea av fem möjliga ger jag filmen i betyg.