Milo mot Mars 2011
Synopsis
Info
Snyggt men trist rymdäventyr
"Milo mot Mars" bygger på en barnbok av Berkeley Breathed, som låg bakom den underbara seriestrippen som i Sverige döptes till "Opus" (på original "Bloom County", och är titeln ej bekant är det möjligt att du helt enkelt är för ung för att minnas), och låter oss följa den unge Milo till Mars i ett försök att rädda sin mamma. Marsianer behöver nämligen mänskligt mammadisciplin och har i det syftet kidnappat denna jordiska kvinna. Men de hade väl inte räknat med att hennes unge grabb skulle tjuvlifta och utsätta sig för diverse eskapader för att få henne tillbaka.
Inledningen lider av klichéer, Milo är ett bångstyrigt barn och den klassiska broccolin är en av skurkarna det lilla dramat, men håller sig tacksamt borta från resten av historien. Problemet är att det mesta som sticker ut håller sig borta från historien. Visst är det en fartfylld serie av händelser som följer, Milo springer runt och hoppar ner och konfronterar marsianer, men det berättandet saknar ett ordentligt driv. Vare sig problemet är karaktärerna eller händelseutvecklingen, och jag tror det ligger hos båda, kände jag mig aldrig engagerad. Bara ointresserad.
"Milo mot Mars" är gjord med motion capture, en teknik som innebär att någon form av sensorer har fästs på skådespelarnas kroppar, så att de människor och marsianer som syns på skärmen styrs av riktiga människor istället för enbart animatörer. Detta för med sig såväl för- som nackdelar. Å ena sidan ger det karaktärerna ett naturligt flyt i animationen, ovanligt naturligt, men ser samtidigt lite för mycket ut som något hämtat från de där billiga produktionerna gjorda direkt för barnkanaler. Bara lite, det är ändå hyfsat snyggt (bättre polerat än "Polarexpressen" och "Beowulf", båda tidigare försök från samma studio), men någonting saknas. Någonting känns fel och någonting saknas. Jag tror det är grundläggande brister i tekniken och kan bara hoppas det är sådant som utvecklingen kan råda bot på, Steven Spielberg och Peter Jacksons "Tintin" är animerad på samma sätt och det är något som har oroat mig genom var trailer jag sett.
Skådespelarna är bra, Milo gestaltas i röst och rörelser av Seth Green, van vid såväl röstskådespeleri som animering i exempelvis "Family Guy" och egna skapelsen "Robot Chicken", och som skådespelare har jag älskat honom ända sedan "Buffy the Vampire Slayer":s dagar. Joan Cusack, som Milos ömma moder, är ett annat exempel på en skådespelare vars närvaro alltid lyser upp.
Så "Milo mot Mars" har åtminstone det som talar till dess fördel. Det och att marsianskan lämnas oöversatt i delar av filmen. En tilltalande, kreativ, detalj.
Det är möjligt att filmen tilltalar de minsta, jag är lite för vuxen och inte tillräckligt mycket familjefar (faktiskt inte alls) för att kunna avgöra den saken, men vuxna som annars gillar animerat berättande behöver inte anstränga sig. Tyvärr.