Min låtsasfru 2011

Bara handlingen i sig är frånstötande nog: Sandler är en plastikkirurg som efter att ha blivit bränd av kärleken som ung bestämt sig för att ragga tjejer med hjälp av en vigselring. För att kvinnor älskar ju gifta män...? När han efter en natt - en - med en 20 år yngre blondin (Brooklyn Decker, som ser ut och agerar som någon avvisad från "Baywatch") är han dock plötsligt förälskad och efter att ha lindat in sig i ett nät av lögner likt en dålig sitcom så har han värvat sekreteraren Jennifer Aniston att spela hans fru på en Hawaii-resa där även hennes (och hans, på låtsas) ungar och irriterande, bästa vän följer med. Gissa tre gånger vilka som blir förälskade på riktigt?

Ja, var börjar man... Sandler verkar inte ens anstränga sig längre. Trots att ha visat någon slags känsla för skådespeleri i ett fåtal filmer som "Punch Drunk Love" och "Vänner för livet" så verkar den lönnfete, ständigt hånflinande ex-komikern helt ha struntat i ambitioner och bestämt sig för att göra tröttsamt intelligensbefriade och pubertala s.k. komedier. Det är som om hans filmer inte utvecklats alls sedan 90-talet och inte ens han själv verkar tycka skämten är kul längre utan flinar sig trött igenom processen.

Att han, som vanligt, spelar en osympatisk skitstövel gör inte saken bättre. Att han i inledningsscenen mobbas för sin jättenäsa (haha) är ingen ursäkt för att han under resten av filmen är ett ytligt, egocentriskt och motbjudande svin. Han blir förälskad i "Baywatch"-bruden efter att de gått på en strand i fem minuter (hennes urringning som tar upp halva bioduken kan ha något med saken att göra). Aniston får ha glasögon och ständigt påpeka hur misslyckat det är att vara ensamstående mamma så att man förstår att hon är en nörd men så fort bikinin eller snygga designklänningen åker på så ser Sandler såklart vilket kap hon egentligen är.

Att Aniston (som spelat praktiskt taget samma karaktär i allt förutom "The Good Girl") dyker upp i sådant här skräp är väl ingen större överraskning men chocken kommer med Nicole Kidman i en meningslös biroll som Anistons bitchiga ex-väninna från college. Kidman gör såklart rollen med bravur och har kanske en eller två småroliga repliker men när man sett henne briljera i "Rabbit Hole" (där enstaka scener drog mer skratt än hela den här filmen) så är det bara tragiskt att hon ens petar på ett sådant här sammanhang med tång.

I övrigt är det samma typ av skämt vi sett i oräkneligt antal liknande komedier. Det drivs med homosexuella, överviktiga, slampiga kvinnor, puckade kvinnor, deformerade kvinnor och människor i allmänhet som är fula eller konstiga. Lägg till en mun-mot-mun-scen med ett får och du har filmen i ett nötskal. Jag föreslog seriöst ett införande av ett lägre betyg på MovieZine efter den här för allt annat är ett hån mot filmkonsten i sig.