Monty Pythons galna värld 1975
Synopsis
Info
Ett riktigt bra tidsfördriv
För det första. Detta är faktiskt inte lika bra som "Life of Brian" eller deras tv-program. Mestadels på grund av att Monty Python-gänget faktiskt är bättre på sketcher än på långfilmslånga helheter. Deras humor är sådan som gör sig bäst i max fem minuter innan nästa komiska situation tar vid. De fick dock ordning på just långfilmsformatet i "Life of Brian" fem år senare än "Den heliga graalen". Men detta var en bra uppvärmning som också har en hel del hysteriskt roliga scener.
Handlingen använder sig av legenderna kring fler mytomspunna brittiska kungar som Arthur och de andra riddarna kring det runda bordet. Filmen tar senare flera vändningar som för in den på sketchtemat där varje enskild kung eller riddare upplever olika resor och situationer. Hela Python-gänget finns representerade i John Cleese, Graham Chapman, Terry Gilliam, Eric Idle, Terry Jones och Michael Palin som alla var med och skrev manus. Gilliam och Jones stod för regin och redan här kunde man ana vilken fantastisk filmmakare som Terry Gilliam "växte" upp till att bli. Hans känsla för detaljer och det smått groteska är väldigt synlig i vissa sekvenser.
Förutom att utspela sig i någon form av dåtid bryter man flera gånger tidslinjen och kastar in moderna inslag som tv-inslag och polisingripanden vilket slutar i ett av de mest abrupta och sanslöst roliga slut i filmhistorien.
Den sekvens som de flesta säkert minns är dock en som kommer tidigt där John Cleese spelar den svarta riddaren som får varenda lem avskuren i en blodig battalj som dock inte slutar även nära halva kroppen försvunnit. En modern klassiker som man skrattar åt varje gång. Något annat som Python-gänget, som vanligt, använder på bästa sätt är musik. Både deras egna sånger och deras specialvalda låtar ramar in de minst sagt galna händelserna perfekt.
Samtidigt är det här långt ifrån en perfekt film. Det känns i stället som den hade mått bra av att hackats upp i sketcher som kunde ha inkorpererats i en form som i till exempel Lorry-gängets vassare "Yrrol". En nästan 90 minuter lång film där det ändå finns en sorts handling är faktiskt en halvtimme för långt. Dessutom har man placerat några av de absolut roligaste inslagen i början av filmen vilket gör att den andra hälften haltar mer än lovligt. Kanske är det att nyhetens behag är betydligt bättre starkare eller så är det helt enkelt så att detta material inte håller för speltiden. Det blir lite tjatigt att se engelska herrer skoja friskt med brittiska kungligheter på mer än 40 olika sätt.
Dock så finns det som bekant ett bevis för att Python-gänget klarade av att göra en spelfilm med en linjär handling i den mästerliga "Life of Brian" som fortfarande är deras största stund när det gäller filmmediet.
Men om ni har några vänner hemma, god mat och god dricka, så är "Monty Pythons galna värld" ett riktigt bra tidsfördriv som kommer locka till många skratt. Det är bara inte så bra att det fastnar i skallen som några korsfästa män som sjunger "Always look in the bright side of life".