Mordet på Orientexpressen 1974
Synopsis
Vintern 1935. Ångvisslan tjuter när tåget Orientexpressen dundrar fram mellan Istanbul och Calais. Ombord frotterar sig de rika och berömda i prakten och överflödet. En morgon hittas plötsligt industrimagnaten Ratchett mördad med tolv knivhugg, fastän kupén var låst. Nu gäller det för mästerdetektiven Hercule Poirot att lösa mysteriet. Alla ombord hade motiv, alla är misstänkta - till och med butlern.
Info
Originaltitel
Murder on the Orient Express
Biopremiär
28 december 1974
DVD-premiär
23 maj 2003
Språk
Svenska, Engelska, Franska, Tyska, Italienska, Turkiska
Land
Storbritannien
Distributör
Universal Pictures
Åldersgräns
15 år
Längd
Ingrid Bergman briljerar i klassisk all-star deckare
Agatha Christies världsberömda bok får senare i år en modern filmatisering med en imponerande rollista. Men redan 1974 kom Christies värld till liv på vita duken, i en stjärnspäckad ensemble-deckare signerad mästerliga Sidney Lumet. Trots en ytterst skicklig regissör, tunga skådisnamn och lovande källmaterial når 1974 års ”Mordet på Orientexpressen” inte ända upp till toppen av filmberget. Det är likförbannat en underhållande och väldigt välspelad film, som saknar det där lilla extra.
Superdetektiven Hercule Poirot (ikoniskt spelad av Albert Finney) är en av förstaklass-passagerarna som går ombord på Orientexpressen i Istanbul. Tidigt under sin färd tvingas tåget stanna efter att snöväder blockerat rälsen. Något ännu mer dramatiskt följer dock när en av passagerna hittas död i sin kabin, och allt pekar på att denne mördats under natten. Med ett stort antal misstänkta sätts Poirots expertis på prov när han måste lösa brottet, isolerad med den potentielle mördaren i sin närhet.
Egentligen borde ”Mordet på Orientexpressen” slå till med större kraft, för potentialen finns onekligen där. Skådespelarinsatserna är filmens största och självklara styrka, med fina insatser från Lauren Bacall, Martin Balsam, Sean Connery, Anthony Perkins och Jean-Pierre Cassel, för att nämna ett par stycken. Albert Finney är lysande i huvudrollen och spelar detektiv Poirot charmigt karismatiskt och färgstarkt. Bäst är dock Ingrid Bergman som den religiöse svensken Greta. Bergman, som vann en Oscar för sin insats, demonstrerar skört och känslofyllt skådespel på högsta klass. Hennes omtumlande rolltolkning av en besvärad karaktär är oerhört gripande och resulterar i att hon stjäl varenda bildsekund hon syns med i.
Men tyvärr räcker inte skådespelarnas starka prestationer hela vägen till mästerverks-nivå för filmen i sig. Spänningselementen tar i vissa aspekter skada av filmens låga tempo, och i en dialogbaserad film med en rad olika intressanta (och vissa mindre intressanta) personer framför kameran kan man tycka att filmens fokus borde delas upp bättre karaktärerna emellan. Tonen blir även den lite väl dagtids-TV-mysterium. Med tanke på vikten av Hercule Poirot som huvudkaraktär så blir det svårt att experimentera för mycket med uppdelning av fokus och filmskaparna förlitar sig på det säkra före det osäkra. Sidney Lumet, som förövrigt är det perfekta valet av regissör till just den här filmen, lägger mycket krut på sin huvudkaraktär och får ut det bästa av en Finney som konstant pratar sig igenom det två timmars långa deckarmysteriet.
Filmens genomtänkta klimax och twist-avslutning är väl utfört, även om det inte är den största och mest oförutsägbara filmchocken man skådat. När eftertexterna rullar kan jag ändå enkelt konstatera att filmen i sig är sevärd och underhållande endast för att det är en maffig uppvisning av ett gäng fantastiska skådisar och deras väldigt imponerande insatser.
Egentligen borde ”Mordet på Orientexpressen” slå till med större kraft, för potentialen finns onekligen där. Skådespelarinsatserna är filmens största och självklara styrka, med fina insatser från Lauren Bacall, Martin Balsam, Sean Connery, Anthony Perkins och Jean-Pierre Cassel, för att nämna ett par stycken. Albert Finney är lysande i huvudrollen och spelar detektiv Poirot charmigt karismatiskt och färgstarkt. Bäst är dock Ingrid Bergman som den religiöse svensken Greta. Bergman, som vann en Oscar för sin insats, demonstrerar skört och känslofyllt skådespel på högsta klass. Hennes omtumlande rolltolkning av en besvärad karaktär är oerhört gripande och resulterar i att hon stjäl varenda bildsekund hon syns med i.
Men tyvärr räcker inte skådespelarnas starka prestationer hela vägen till mästerverks-nivå för filmen i sig. Spänningselementen tar i vissa aspekter skada av filmens låga tempo, och i en dialogbaserad film med en rad olika intressanta (och vissa mindre intressanta) personer framför kameran kan man tycka att filmens fokus borde delas upp bättre karaktärerna emellan. Tonen blir även den lite väl dagtids-TV-mysterium. Med tanke på vikten av Hercule Poirot som huvudkaraktär så blir det svårt att experimentera för mycket med uppdelning av fokus och filmskaparna förlitar sig på det säkra före det osäkra. Sidney Lumet, som förövrigt är det perfekta valet av regissör till just den här filmen, lägger mycket krut på sin huvudkaraktär och får ut det bästa av en Finney som konstant pratar sig igenom det två timmars långa deckarmysteriet.
Filmens genomtänkta klimax och twist-avslutning är väl utfört, även om det inte är den största och mest oförutsägbara filmchocken man skådat. När eftertexterna rullar kan jag ändå enkelt konstatera att filmen i sig är sevärd och underhållande endast för att det är en maffig uppvisning av ett gäng fantastiska skådisar och deras väldigt imponerande insatser.
Skriv din recension
Användarrecensioner
Det finns inga användarrecensioner ännu. Bli först med att recensera Mordet på Orientexpressen
Andra kritiker
Det finns inga andra kritiker ännu