Offside 2006

Anders bor i Stenfors. En utdöende landsbygdsort som en gång kunde skryta med att vara Sveriges största papperstillverkare. Nuförtiden är det svårt att ens få tag på ett arbete och folk flyttar för det mesta därifrån. Det enda som verkar hålla ihop de kvarvarande människorna är kärleken till fotbollslaget i orten. Anders verkar ha det minst lika svårt utan jobb och med ett äktenskap som knakar i fogarna. Men så en dag brakar nyheten ner som en bomb, fotbollslegenden Duncan Miller kommer till Stenfors för att träna med deras fotbollslag. Kanske kan Anders och alla de andra i laget nu uppfylla sin dröm om att för en gång skull börja vinna.

”Offside” heter alltså Mårten Klingbergs regissörsdebut. Kanske är han mer känd för sina skådespelarinsatser i filmer som ”Keillers Park”. I det här fallet är det Jonas Karlsson och Anja Lundqvist m.fl. som står för skådespeleriet med en historia som inte kan kallas mer än svenskt helylle. Men det är en skildring med fler intressanta sidor än vid första anblicken.

Dramakomedi kan vara en ganska klurig fusion eftersom det just är en blandning mellan allvar och skratt och det är också något som märks i ”Offside”. Blandningen skär sig inte direkt men personligen hade jag gärna sett ett större fokus på dramat. Skämten är rakt igenom svensson och har i princip setts i de flesta komedier med ursprungsland Sverige. Inget nytt, inget intressant krasst uttryckt.

Vad dramadelen dock tillför filmen är ett helt annat djup. De olika karaktärernas dilemman och plågor återspeglas i vissa fall riktigt duktigt genom skådespelarnas prestationer. Det är alltså här filmens styrka ligger men dock inte utan skavanker. Mårten Klingberg tycks ha tagit i alldeles i överkant vad det gäller dramatiseringen av historien. Det räcker inte bara med att ta upp problem som äktenskapkris, föräldraroll och alkoholism utan här dras också rasism, jämlikhet och arbetslöshet in i bilden. Allt på ett väldigt snällt sätt förstås. Men detta blir lite för mycket för en småortskompott som denna.

Svenska dramakomedier har oftast en tendens att luta åt feelgood-genren. Såna där filmer som man på ett ungefär vet hur de ska sluta men ändå tittar på för att i slutet uppfyllas av den där glada känslan. ”Offside” är ungefär en sådan film, vilket inte betyder att den är dålig. Den är bara väldigt go och gullig. Det hade kanske varit mer vågat och mer intressant med ett äkta drama där människor i samhällets botten faktiskt mår efter situationen de befinner sig i. Det jag kanske cyniskt nog efterlyser är mer tårar och mer krossade drömmar, helt enkelt modet att få svenska publiken att må dåligt och kanske rentav gråta. För mig hade det varit en känsla som stannat längre än de fåtal leenden som filmen lockade till.

För att återknyta till inledningen så är ”Offside” en helylle film. Ett charmigt stycke film som lämnar en med ett smil på läpparna men som förhoppningsvis är en försmak inför något mer intressant till nästa gång. Jag håller i alla fall utkik efter Mårten Klingbergs nästa projekt.