Owning Mahowny 2003
Synopsis
Info
En skenet bedrar-historia
Det var under 80-talet som en kanadensisk bank började upptäcka att stora pengasummor saknades. Interna undersökningar gjordes och ganska snart blev det tydligt att en av bankens egna tjänsteman på endast 18 månader hade lyckats förskingra 10 miljoner dollar för att kunna upprätthålla sitt spelberoende. Bankbedrägeriet klassas än idag som den största gjorda av en person i kanadensisk historia och är den verkliga händelse som "Owning Mahowny" baserats på.
Huvudrollen axlas av Philip Seymour Hoffman som på ett utmärkt sätt porträtterar den spelberoende Mahowny och det dubbelliv han lever. Hans kollegor ser honom som en arbetsnarkoman, hans kunder som en intelligent, beslutsam och hjälpsam man. För vännerna är han en tyst men humoristisk kille som gillar att titta på TV medan flickvännen uppfattar honom som blyg och tillförlitlig. Ingen vet egentligen vem han är; Atlantic Citys mest eftertraktade spelare.
Filmen är varken överdramatiserad eller klichéartad men det medför att den ibland är lite haltande. De återkommande scenerna när Mahowny besöker casino efter casino i Atlantic City blir något tjatiga, liksom filmsekvenserna när han gång på gång skapar skenkonton och med dolda transaktioner plockar ut hundratusentals dollar. Samtidigt är filmen snyggt filmad och skådespelarna gör bra ifrån sig, speciellt Hoffman som lyckas med konsten att förmedla den frustration som den intåvända och fåordiga Mahowny bär på.
Vad som verkligen lyfter "Owning Mahowny" är den inblick vi får i casinobranschen. Det är skrämmande att se hur Atlantic Citys casinon konkurrerar om Mahowny och utnyttjar hans spelberoende. Ju mer han spelar desto fler blir mutorna från casinocheferna som alla vill ha Mahowny i sin ägo. Till slut spelar han på alltifrån poker till blackjack och roulette och ena dagen lämnar han casinot med fickorna fulla, för att nästa dag komma tomhänt därifrån.
"Owning Mahowny" får efter en hel del övervägande en fyra i betyg. Filmen står ibland och stampar och jag stör mig något så hiskeligt på Mahownys flickväns dåliga peruk. Det är Hoffmans oklanderliga skådespelarinsats och den fängslande historien om spelandets baksidor som förvandlar den godkända trean till en väl godkänd fyra.