Oxygen 2021

En närbild på en labbråtta instängd i en sorts labyrint blir det smygande starten på vad som visar sig bli en fastkilade mardröm. Parallellerna från råttor flyttas över i att vi möts av en kvinnas uppvaknade, liggandes i det begränsade utrymmet i en slags futuristisk pod. Fastlåst med bälten, nålar och med endast en röststyrd assistent à la HAL 9000 som hjälp, ser det både förvirrande och aningen dunkelt ut för vår huvudkaraktär Elizabeth (Mélanie Laurent). Oroväckande snabbt tickar klockan ner mot ett stort problem – luften kommer att ta slut.

Obehaget kryper in både hos oss och för Elizabeth, för det ser inte ut att finns någon väg ut. Likväl som att hon behöver tampas emot att hennes robotliknande omgivnings aggressiva försök att ge lugnande medel, måste hon även ta reda på vem hon i själva verket är. Med hjälp av röstassistenten får hon små pusselbitar som kanske, kan hjälpa hennes ut. De oroväckande klippen både från nutid och dåtid blandas med vad vi i realtid ser att ren överlevnadsinstinkt kan driva oss till.

Likheterna dras till ”Buried” från 2010 där Ryan Reynolds vaknade upp i en kista, levande begravd i en irakisk öken. Både ”Oxygen” och ”Buried” får se sin huvudkaraktär brottas med vad som egentligen är verklighet – och vad som egentligen bara sitter i huvudet. Vår huvudperson Elizabeth får däremot även kämpa med att få reda på sin egen identitet – något som dessutom inte är en enkel uppgift när de hon genom sin röststyrda MILO får tag i, vägrar att tala sanning.

Kampen mot klockan är en favorit i thrillersammanhang och här har manusförfattaren Christie LeBlanc och regissören Alexandre Aja fått jobba övertid. Vissa oklarheter i manuset får aldrig riktigt sin upprättelse, medan andra delar fyller i luckorna. Förväntar du dig skräck som Ajas andra filmer; ”The Hills have Eyes” eller ”Crawl”, kommer du däremot gå bet, för ”Oxygen” är mer dystopiskt sci-fi och mindre skrämselagenda. Men se upp om du är känslig för nålar, eller råttor.

Huvudrollen i ”Oxygen” var ursprungligen tilldelad vår svenska Noomi Rapace. Det känns även det som ett logiskt, och säkert välspelat val. Mélanie Laurent bygger upp sin ömsom frustrerade, ömsom iskalla, Elizabeth i många lager. Hennes styrka i att ha ett coolt lugn i blicken även i panikartade situationer används väl även här – ni minns kanske hur universellt imponerade vi alla blev av Laurents smarta och hämndfyllda Shoshanna i Tarantinos ”Inglorious Basterds”.

Det är in i det sista osäkert vad som är på riktigt, och vad som ”bara är på film”. Allt som allt är ”Oxygen” är en intressant finskräckis som kommer att driva dig till hålla dig på större, och öppnare ytor än det stackars Elizabeth blir utsatt för.