Kärlek & avund 2023

Regissören och manusförfattaren Ira Sachs leker med stereotypa relationsroller och mönster i det erotiska dramat ”Kärlek & avund”. Tomas (Franz Rogowski) är en hetlevrad, egocentrisk regissör från Tyskland och Martin (Ben Whishaw) traditionell grafiker med eget tryckeri. De lever tillsammans i en vacker lägenhet i Paris och omger sig med konstnärligt medvetna och moderiktiga människor. Tomas har precis färdigställt sin senaste film och firar med att ha sex med den unga kvinnan Agathe (Adéle Exarchopoulos).

 

I kontrast till amerikanska relationsdraman där snedsteg oftast är synonymt med explosionsartade skilsmässor eller tårfyllda utspel berättar Tomas omgående för sin partner vad han gjort. Martin reagerar med att ge Tomas en puss i pannan och konstanter att detta gör han alltid efter en avslutad filminspelning. Inom tio minuter har således ”Kärlek & avund” brutit den förväntade reaktionskedjan. Något filmen fortsätter göra konsekvent genom berättelsens gång. Kanske därför att den inte handlar om otrohet, utan om hur det är att leva med en egocentrisk människa som tvingar sina medmänniskor till att agera terapeut i stället för att möta sin ångest.

 

Samtliga i detta heta triangeldrama spelar ytterst trovärdigt med fokus på små, subtila känslouttryck och framför allt på kroppsspråket. Filmen bjuder på flera passionerade och charmigt klumpiga sexscener. Det är mycket intimt och känslorna människorna emellan tar sig starkare uttryck där än via dialogen. Dialogen är sparsmakad, vilket förstärker uppfattningen av att regissören Ira Sachs snarare velat undersöka vad som sker i det intima mötet än att förklara handlingen med ord. Men ibland briljerar den, som då Agathe konstaterar varför Tomas lämnade Martin. Helt enkelt därför att ”he knows you too well”. Med bara en mening lyckas manusförfattaren fånga det åtråvärda och mystiska i enkelheten att vara med någon som inte vet allt om en.

 

Jag överraskas ständigt av berättelsens rättframma ton och den spelar långt ifrån alla klichéer (förutom det mycket nakna, franska). Flytande, rör sig människorna mellan de olika passagerna i en relation. Både den långvariga, och den attraktionsbundna förälskelsen. Men också mot avsmaken. Den fångar det komplexa och avgrundsdjupt märkliga i insikten om att älska någon också innebär att dela med sig av sin ångest och att det kanske inte alltid är de saker som borde vara dramatiska (otrohet) som är det, utan det är de små sakerna.

 

Filmen snubblar över sig själv emellanåt, som då den unga Agathes position som kvinna utnyttjas av de båda männen, men det väcker också intressanta frågeställningar som filmen smart undviker att svara på. Den får mig att tänka på ”Dreamers”, som förvisso tog steget längre i sitt utforskande av tabubelagda ämnen eller ”You Me Her”. Men ”Kärlek & avund” påminner mig om hur viktigt det är att fortsätta skapa berättelser som utforskar relationer utanför normen. Att Tomas också bär magtröja när han för första gången möter Agathes föräldrar är smått briljant (och mitt inre modemonster njuter).