R.I.P.D. 2013
Synopsis
Info
Välförtjänt fiasko
Ta "Men in Black"-filmerna, en dos "Ghost" och samtliga filmer med omaka snutpar och du har upplägget till "R.I.P.D.". Ta sedan bort all intelligent humor, häftiga actionscener och imponerande specialeffekter och du har slutresultatet. Det här eländet är så dåligt att skadeglädjen åt dess ekonomiska öde är på topp.
Först och främst måste något göras åt Ryan Reynolds. Den strimma hopp som lyste i "Paper Man" och "Buried" är nu (ursäkta ordvitsen) helt begravd. Han har inte bara ärvt pokalen som Träbockarnas träbock från Keanu Reeves utan renoverat, polerat och demonstrerat med den. Jag vet inte vad som är värst - när han halvhjärtat försöker injicera liv i sina trötta ordvitsar eller på allvar försöker agera drama i några malplacerat seriösa scener. Brrr.
Sen så har vi Jeff Bridges. Oscarsvinnaren som vi fram tills "Tron Legacy" trodde aldrig kunde göra bort sig. Att han i efterhand själv sågat den här ursäktar nästan. Men trots några hejdlösa ögonblick så blir insatsen mest en parodi på tidigare halvknäppa, sluddrande roller. Hans medverkan är en fullständig definition av begreppet pärlor för svin.
Duon spelar för de som missat storyn odöda poliser. Alltså, inte zombiepoliser. Det hade möjligen kunnat bli kul. Nej, nu är de alltså poliser som dött men får fortsätta arbeta på jorden för att jaga de som de undvikit sina efter-döden-öden. Det var säkert en kul serietidning. Här är det enda riktigt roliga när vi får glimtar av polisernas "avatarer", deras jordliga uppenbarelser (för att inte bli igenkända): en bystig blondin med långa ben och en äldre, kinesisk man. Det är fånigt men en hel film med det omaka paret hade varit roligare än det här.
Sen har vi tafflig action och usla specialeffekter. Det är den typen av film som misslyckas med praktiskt taget allt. Den som förgyller några få tillfällen är den alltid strålande Mary-Louise Parker (som även stal showen i samma regissörs "Red"). Hon är skamlöst härlig som någon slags polischef, den sorts knäppis som biter Jeff Bridges i skägget när hon blir pilsk. Att en sådan detalj sticker ut summerar ungefär hur snabbglömd den här filmen är - eller hur snabbt man vill glömma den...