Raggarjävlar 2019

“Jag är uppvuxen i Köping. En riktig jävla skithåla. Mentaliteten är så jävla snäv här. 70% av alla Köpingbor drömmer om att börja jobba på Volvo, och aldrig ta sig därifrån”. Så här säger 23-åriga Sami Jakobsson som vi får följa genom denna Sebastian Ringler-regisserade dokumentär. Sami vill aldrig “bli vuxen” och fastna på ett svenssonjobb, utan han vill äventyra, leva livet och hålla kvar i sin ungdomliga sida så länge han kan. Helgerna spenderas tillsammans med människorna i klubben Mattsvart, som åker runt på bilträffar och festar dagarna i ända.

Vi tar en djupdykning ner i raggarkulturen, och får träffa människorna som lever och andas låga cadillacs, motorolja och extra starka cider. Vi får se vad olika generationer tycker om kulturen, vi får se de positiva sidorna med att leva raggarlivet, men framför allt får vi se baksidorna. Ja, med dubbel bemärkelse.

Trots allt till synes överdrivet festande, de fallfärdiga bilarna och den dåligt skötta hygienen, får man till en början en fin bild av raggarlivet. De lever som en familj och gör det de älskar. De åker runt och får se stora delar av Sverige, och träffar människor som delar deras intresse. Men ju längre dokumentären går, ju mer får vi höra om den dalande ekonomin, den fallande hälsan och de alldeles för långa minnesförlusterna. Det blir till en berg- och dalbana där intresset hålls högt och man slits mellan vad man faktiskt tycker om raggarkulturen.

När det gäller dokumentärer, kan de ibland kännas vinklade åt ena hållet, visad från regissörens personliga åsikt och utifrån dennas värderingar. Den känslan infinner sig aldrig i “Raggarjävlar”, utan vi får en totalt objektiv inblick i denna värld, både de höga topparna, och de tråkiga dalarna. Ringler väljer att fokusera på ett fåtal individer i klubben Mattsvart, vilket gör att vi får lära känna vilka raggarna egentligen är. Vi får ta en titt under motorhuven och se förbi stereotyperna, vilket verkligen uppskattas.

Sami ger en ärlig bild över hur hans liv ser ut, men också vad han drömmer om i framtiden. Det är en fin, men samtidigt tragisk inblick, och man känner för raggaren som drömmer om äventyr och frihet, man fastnar i ekonomiska träsk och ihåliga husvagnar.

Det är en lättsam dokumentär, som jag tror passar de som inte är insatta, som jag, som kan lära sig om kulturen. Men den passar nog även de mest inbitna raggarna, som då istället kan se det som en 70 minuter lång fest där de kan hänga med på Mattsvarts äventyr.

Dock saknas det lite för att ge dokumentären högre betyg. Det finns inget riktigt att ta med sig, eller något som jag känner att jag har nytta av. Det den gör är att bryta ner stereotyper, vilket alltid är viktigt, men utöver det känns det som underhållning för stunden, men kanske inget jag minns om ett par månader.

Men vare sig du är ett fan av raggarkulturen eller ej, är detta något för dig. Alla tycker vi något om de låga Volvo-bilarna som glider förbi i 5 km/h och dunkar nävarna i taket. Många av oss har stereotypiska åsikter. Därför blir “Raggarjävlar” en viktig inblick, för att bryta igenom de ytliga fasaderna och se hur livet faktiskt är när bildammet och baksmällan har lagt sig.