Rånarna 2003

”Rånarna” är en ny svensk actionfilm som har regisserats av Peter Lindmark, tillika manusförfattare. I huvudrollen syns Sofia Helin ("Blodsbröder", "Beck - Sista vittnet") som den kvinnliga kriminalpolisen Klara. Hennes kollega Greger Krona spelas av Stefan Sauk. Mikael Persbrandt, spelar i ”Rånarna” läkaren Frank, som Klara är förälskad i och bor tillsammans med. I början blir man lite undrande över Persbrandts tillbakadragna roll, men förklaringen kommer så småningom.

Filmen börjar med ett rån som publiken ser genom en övervaknings-kamera, och en grym avrättning av en gisslan. Handlingen förflyttar sig till och utspelar sig sedan huvudsakligen i Stockholm. En serie rån utförs med stor professionalism och militärisk disciplin. Detta är polisens första iaktagelse. Den unga kriminalpolisen Klara sätts på fallet tillsammans med Greger Krona - en väldigt konservativ och tuff veteran från insatsstyrkan. De båda drar inte alltid jämt, men är ändå ett par som vinner åskådarens sympati då Krona under den tuffa ytan har en viss värme och när det verkligen gäller är han beredd att skydda Klara.

Polisen börjar efterhand misstänka att ligan känner till polisens handlande och alltmer hamnar Klara i skottlinjen medan utredningen för henne i en riktning hon inte räknat med. Filmen är spännande och innehåller överraskningsmoment som man inte väntat sig. Man får betrakta den som en stunds underhållning, någonting mer lämnar den egentligen inte efter sig hos åskådaren. Handlingen är komprimerad och filmen är inte allför lång vilket är ett plus, hade den varit längre skulle den förmodligen riskera att bli långtråkig.

Filmen bärs upp av framför allt Mikael Persbrandt som alltid är en skicklig skådespelare och balanserar mellan sympati och ondska. Stefan Sauk är ganska trovärdig som polis av den gamla stammen. Kanske rör sig filmen lite för mycket kring en handfull kända skådespelare. Problemet, som är ett ganska vanligt syndrom för svensk film är att det ibland blir som filmad teater. Sofia Helin är för vek och för naiv för att vara trovärdig som erfaren kriminalpolis. Hennes motsats är Stina Ekblad som polischef, en kall fåordig chef, lite för teatralisk. Filmatiskt är filmen ganska enkel utan imponerande scenografi. Det enda originella är bankkamerorna i inledningen.

Mitt tips är att ”Rånarna” ganska snart kommer att hamna i videobutikerna. Men visst kan man gå och se den för att fördriva en kväll om man inte har alltför stora förväntingar.