Röjar-Ralf 2012

Att Disney och Pixar numera är ett företag har märkts extra tydligt på bolagens två senaste produktioner. Medan Pixars "Modig" var en besvikelse med sitt traditionella prinsess-tema känns Disneys "Röjar-Ralf" otroligt nyskapande för att komma från den klassiska jätten.

Men ska man spela på samma bana som Pixar så har man mycket att leva upp till och även om "Röjar-Ralf" har många kort på sin hand når den inte riktigt ända fram.

Det handlar om Ralf (röst av John C. Reilly från "Carnage"), som befinner sig i gamla klassikern till arkadspel "Fixar-Felix Jr". Men även om han har sin självklara och viktiga plats i spelet med att förstöra det som Felix sedan bygger upp igen, så känner han sig ensam och utmobbad.

Ralf vill inget hellre än att bli inbjuden när grannarna har kalas och han får för sig att om han bara kan vinna en medalj så kommer de att ta honom på allvar. När han får veta att i cyberspelet "Hero's Duty" så vinner den som mest effektivt förstör de gigantiska insekterna, så bestämmer han sig för att byta spel. Efter några misslyckade försök kraschlandar han dock i ett tredje spel, sockersöta "Sugar Rush" där han blir vän med en annan enstörning, Vanellope (röst av Sarah Silverman från "Saturday Night Live"), något som förändrar tillvaron för dem båda.

Disney har fyllt "Röjar-Ralf" till bredden med smarta referenser av alla möjliga olika slag. För arkad- och videospelsfans finns här mest att hämta - allt från hemliga koder till älskade spelkaraktärer som Zangief från "Street Fighter" och förstås självaste Pac-Man.

Men även de som inte är så bevandrade i spelvärlden har mycket att lägga märke till. T.ex. är världen i "Sugar Rush" inspirerad av den katalanska arkitekten och konstnären Gaudí, Game Central Station är förstås en avbild av Grand Central Station i New York och den som inte har googlat fram en youtube-video med vad som händer när man blandar mentos med Cola Light bör göra det ögonaböj. Det blir då lättare att kunna räkna ut vad spelets Coke Light Geyser har för magiska krafter.

Det är som om Disney lagt så mycket krut på detaljerna att man glömt att titta på själva storyn, för den biter sig aldrig riktigt fast. Speciellt början känns seg medan det kickar loss en del mot slutet. Det saknas också ett riktigt engagemang för huvudkaraktärerna. Ralf känns mest drumlig medan Vanellope är så irriterande som hon försöker vara. Och även om röstskådisarna är som gjorda för att ge liv åt sina karaktärer gör de inget för att öka sympatin man har för dem.

För att få ut så mycket som möjligt av "Röjar-Ralf" ska man alltså rikta in sig på att snappa upp så många detaljer som möjligt. Det kan vara kul att jämföra efteråt vem som lagt märke till vad. Och förväntar man sig inte för mycket av handlingen så finns det inget heller att bli besviken över.