Savannens hjältar 2010

Tecknade djur på film har fungerat i alla tider. "Djungelboken" är en älskad klassiker, "Lejonkungen" likaså. "Madagaskar" och "Ice Age"-filmerna prioriterade kombinerade både popkulturhumor med charmiga karaktärer.

Sedan finns det självfallet mindre lyckade där fantasin legat på latsidan och resultatet mest liknat en dålig kopia av nämnda filmer. Detta är en av dem.

I Afrika lever surikaten Billy och lejonet Socrates lever ett sorglöst liv med andra djungeldjur - fram till dagen då vattnet börjar sina. Den omaka (och orealistiska - lejonet är vegetarian...?) duon ger sig ut för att hitta H2O åt sina vänner och slår sig samman med en ännu mer omaka (och orealistisk) grupp av djur som på grund av människans miljöförstöring tvingats fly sina hem, inklusive en isbjörn (i Afrika...), två åldrande sköldpaddor och en gapig tupp. Gänget hamnar på en lyx-resort för människor som snott allt vatten. Ja, en tvååring kan gissa vad som händer sedan.

Det värsta med den här filmen är inte bristen på tempo, fantasi, humor, charm eller intressanta karaktärer utan hur den skamlöst snor från andra barnfilmer, både klassiker och de mer moderna. Att huvudkaraktären är en hyperaktiv surikat känns knappast fräsch för någon som ens har ett svagt minne av "Lejonkungen" och sidekicken Timone. Samtliga karaktärer är djur som på något sätt medverkat i andra animerade filmer - lejonet, pantern, sköldpaddorna, schimpansen, tasmansk djävul (kom igen!), etc. - fast i betydligt mer minnesvärda former.

Att ha ett miljövänligt budskap i en barnfilm känns som en fin tanke men här trycks det ner i halsen på en när filmen blir en övertydlig moralkaka som högljutt deklarerar hur ond, farlig och hänsynslös människan är. Men innan alla djuren ska samarbeta för i en publikfriande final så är det många och långa transportsträckor med korkad slapstick när diverse djur ska hamna i diverse knasiga situationer där de dricker läsk, prövar träningsredskap, tittar på musikvideos och - duschar!?

Animationen är dessutom platt och ful, 3D-effekterna tillför knappt något. Dubbningen är sedvanligt usel med även för den här typen av filmen oinspirerade röster. Filmen är varken rolig, charmig eller gullig. När man inte tror att det kan bli värre så kommer en upplösning som tänjer på gränserna över hur korkad en barnfilm får bli. Ska man lära barnen om faran med miljöförstöring så är nog en dokumentär från Greenpeace lika rolig som den här soppan...

"Djungelboken 2" kom tillbaka, allt är förlåtet.