Scapegoat 2024
Synopsis
Sam arbetar som präst på en mindre ort. Han har tagit avstånd från en bakgrund kantad av våld och funnit frid som en kyrkans man. Men när ett kriminellt gäng flyttar till byn och lockar till sig traktens ungdomar står Sam plötsligt inför ett val. Ska han förhålla sig passiv och hoppas att allt ordnar sig? Eller agera utifrån alla de erfarenheter han har av liknande situationer? Sam väljer reträtt och en pojke skadas allvarligt. Till slut ser han sig tvungen att ingripa.
Info
Originaltitel
Scapegoat
Biopremiär
26 april 2024
Språk
Svenska
Land
Sverige
Distributör
Njutafilms
Åldersgräns
15 år
Längd
Spänningen uteblir i thriller på tomgång
Förutsättningarna fanns där, men den här skräckdoftande kriminaren går mest på tomgång och rinner frusterande nog ut i sanden.
Svensk film mår bättre än någonsin, och därför känns det extra synd när något visar potential men inte når vägen fram.
Något som jag ofta återkommer till är hur vår inhemska filmproduktion verkligen blivit mer intressant de senaste åren. Missförstå mig inte, det har alltid gjorts bra film här, men i den som det funnits experimentlusta så har den begränsats av en felaktig inställning till vad kvalitetsfilm är och alldeles för snäva direktiv från de som finansierar filmerna (det vill säga till stor del Svenska Filminstitutet).
Men i takt med att tekniken blivit billigare och det har blivit lättare att få pengar från andra håll (till exempel streamingtjänster), tycker jag mig också se hur svensk film vågar ta ut svängarna mer. Jag vet inte om det görs mer bra film nu än förr, men det görs definitivt fler filmer som vågar göra något annorlunda. Som vågar röra sig bort från Ingmar Bergmans skugga.
“Scapegoat” är en av de filmerna, en i raden av den nya generationen svensk filmindustri, som vill och vågar prova något nytt. Tyvärr står den också som ett bevis för att det krävs mer än bara nytänkande för att lyckas göra riktigt bra film.
Och då kommer den ändå så nära, så nära.
Handlingen hämtar sin inspiration från dagens löpsedlar, med gängkriminalitet i centrum. Just “Scapegoat” utspelar sig i ett litet skånskt samhälle där prästen Sam (Tobias Hjelm) hittat lugnet efter ett våldsamt förflutet. Men när ett kriminellt gäng flyttar till byn och ställer till med oro och oreda, ställs Sam inför ett val. Han gör sitt val, och det får konsekvenser.
Det stora problemet med det här är hur lite av den här informationen som faktiskt kommer fram ordentligt. Att Sam har ett kriminellt förflutet nämns i filmbolagets material, men kommer aldrig fram i filmen. Vilket innebär att vi bara får se Sam som en passiv, en oerhört passiv och tystlåten man, som totalt saknar initiativförmåga. Vi får aldrig veta vad det är som håller honom tillbaka. Tobias Hjelm är duktig men manuset gör honom inga tjänster.
På samma sätt känns det oklart varför det nyinflyttade gänget orsakar så mycket oro. Det berättas i dialog men visas inte förrän alldeles för långt in i filmen. Det finns en tidig scen där gängets ledare (spelad av den fenomenale dansken Dejan Cukic) avbryter ett bymöte som ska behandla oroligheterna kring gänget. Och han gör det genom att vara trevlig, genom att berätta att gänget bara vill hålla sig för sig själva.
Trots att det är meningen att situationen och gängledaren ska vara hotfulla, känns det inte så. Vilket också påverkar hur de uppfattas genom resten av filmen. Tills det är för sent.
Det ska sägas att Tobias Hjelm får lysa till och visa vad han kan ibland, som den där scenen när han äntligen reagerar och agerar, fast även det rinner ut i sanden och ger ett avslut som puttrar ut mer än det smäller.
Marika Lagerkrantz är fin men bortkastad i en alldeles för liten roll. Hon får visserligen placera ut Tjechovs pistol ganska tidigt i filmen, men även där har jag frågor som aldrig besvaras.
Vilket är det stora och riktigt irriterande problemet med den här filmen. För fotot är snyggt, miljöerna både snygga och effektiva, och dialogen fungerar alldeles utmärkt. Skådespeleriet likaså. Men det saknas minst lika mycket för att allt ska hänga ihop. Det är så oerhört frustrerande.
Jag vill inte ha allting förklarat för mig, och jag gillar öppna slut, men i “Scapegoat” maler allting liksom bara på. Fel frågor lämnas obesvarade och trots att filmen enligt regissören Marcus Ovnell är en kriminalhistoria som drar åt skräckhållet, uteblir spänningen.
| 25 april 2024 09:15 |
Läs mer om
Svensk film
Skriv din recension
Användarrecensioner
Det finns inga användarrecensioner ännu. Bli först med att recensera Scapegoat
Andra kritiker
Det finns inga andra kritiker ännu