Sharknado 2013

Steven Spielberg kan lugnt se sin tron som mästare inom hajaction ohotad. "Sharknado" är på ungefär samma nivå som de oräkneliga C-filmer med hajtema som hamnat direkt på DVD senaste tio åren (varav filmbolaget bakom denna ligger bakom flera, inklusive "2-Headed Shark Attack" och "Mega Shark vs. Giant Octopus"). Charmen i "Sharknado" ligger i dess absurda upplägg och dess oavsiktliga (?) humor. Den är hejdlöst rolig men det blir aldrig helt klart om det är med mening eller ej.

Som om konceptet med hajar som via tornados börjar tugga i sig Los Angeles befolkning inte vore bisarrt nog så har man rollsatt kvalitetsnamn som Tara Reid och Ian Ziering (från "Beverly Hills 90210" - originalet) i huvudrollerna. Den senare spelar en bartender tillika f.d. mästersurfare som tillsammans med lite lösryckt folk ska rädda dagen samt hans familj (där barnen ser ut att vara ungefär fem år yngre än Reid...).

Mitt bland alla stormar och hajattacker finns här seriöst dramatiska sidointriger, som en dysfunktionell familj där dottern mitt i all action anklagar fadern för att inte ge henne tillräckligt uppmärksamhet. Eller den sexiga bartendern med en vendetta mot alla hajar i världen eftersom hennes farfar blev uppäten när hon var liten. Dessa scener är oftast roligare än de usla hajscenerna.

Men vi bör icke glömma detaljer som de datoranimerade specialeffekterna som liknar bortklippt TV-spelsmaterial, skådespelarnas insatser som pendlar mellan överspel till icke-existerande och den allmänna variationen i kvalité (ofta skiftar det i både klippning, foto och ljud under samma scen). Det är svårt - riktigt svårt - att beskriva hur dåligt allt är.

Om någon förväntar sig en kombination av "Hajen" och "Twister" så tänk igen. Det handlar om en hajar med monsterläten som dyker upp både på biltak och i folks vardagsrum. De bekämpas lätt med allt från barstolar till vardagsrum. När man inte tror att det kan bli värre så bryter Ian Zierings slutliga "hjältedåd" nya gränser för absurditet.

Den personliga favoritscenen är dock när hajarna ger sig på ett pensionärshem vars invånare uppmanas att springa för livet varpå en tant trött svarar "Springa? Jag kan knappt gå."