Smokin' Aces 2006

Vinterns actionrökare ”Smokin’ Aces” har rört upp en hel del press redan nu med sin välluttänkta marknadsföring riktad mot mtv-generationens grabbar. De stilfulla konceptpostrarna utlovar våldsam och snygg eldstridsaction på liv och död, och i kampen att tilltala så många som möjligt kompletteras pålitliga skådisar som Liotta och Garcia av långfilmsdebuterande hiphopstjärnor i rollistan.

Handlingen kretsar kring den nerdekade maffiasnubben och ex-trollkonstnären Buddy Israel (Jeremy Piven som du mest känner till från komedier) som blivit slarvig och tvingats ställa upp som polisvittne. Något som dragit på sig gangstrarnas vrede som satt en prissumma på en miljon dollar på hans huvud. Lukten av stålar drar såklart till sig frilansande hitmen - en spektakulär samling av lesbiska skarpskyttar, psykotiska hillbillies och identitetsbytande män som passat in i valfritt kommande projekt av David Fincher. De laglydiga representeras av FBI-fotsoldaten Ryan Reynolds, hans mer erfarna kollega Ray Liotta och en diamantslipad Andy Garcia som agenternas boss.

Domedagshelvete utbryter rätt snart där alla skjuter mot alla, hitmenfolket gör avancemang mot Israels hemliga hotellvåning och konkurrens skjuts av medan snutar ska hållas korta. Under dessa intensiva stunder levererar ”Smokin’ Aces”, i något som i form, attityd och karaktärsutformning påminner om hetsig brittaction men med större budget till förfogande. När den utlevda Buddy apatiskt hasar i sin enorma hotellvåning medan kameran sakta panorerar över välformade prostituerade utspridda över golvet får man verkligen en känsla för maffialivets dekadens.

”Smokin’ Aces” är en traditionellt bredbent film med allt vad det innebär ifråga om könssterotyper. Några spejsade element i kombination med lyckat kameraarbete räddar den från att vara ett hafsigt sammansatt hopkok av tågrälsaction på överväxel och krystad agenthistoria. Filmens mest minnesvärda scen inbegriper lika delar snabbskjutarvåld, ”buktaleri” samt Ben Affleck. Tyvärr envisades Joe Carnahan att försöka fylla filmen med förmodat smarta vändningar typiska för kriminalthrillers. Utan att gå in på detaljer kan jag säga att många detaljer där är krystade och ologiska, samtidigt som filmens stora sensation är lätt att se på förhand. De schyssta eldstriderna får den här filmen att hålla näsborrarna strax ovanför sin egen hype.

Men framförallt är ”Smokin’ Aces” överraskande nog de gamla rävarnas revansch i actiongenren. Ray Liotta gör en övertygande luttrad federal agent. Garcia gör FBI-bossen till en ovanligt hal typ med stålhård närvaro. Men lysande över alla har vi affischoffret Buddy Israel som spelas som en antihjälte, en vardaglig snubbe med ambitioner som tagit sig vatten över huvudet och nu inväntar slutet. Jeremy Piven håller inte igen när han spelar denne man, utan gränsar hela tiden nära överspel. Ändå är det en klockren prestation som ger vitalitet åt regissörens vision av filmen, och delvis infriar förväntningarna på en kravlös uppdatering av maffiagenren.

ONÖDIGT VETANDE För mer om filmen, kolla regissörens blog. Ta bara raderna om Alicia Keys skådespelartalang med en nypa salt...