Snövit och de sju dvärgarna 1938

Filmen handlar - som alla förhoppningsvis vet vid det här laget - om den vackra prinsessan Snövit som hamnar i trubbel på grund av sin skönhet. Hennes styvmor, den elaka drottningen, är nämligen besatt av att själv vara den vackraste i landet och när hennes magiska spegel säger att Snövit har passerat henne blir hon rasande. För att röja Snövit ur vägen ber hon en jägare ta med henne ut i skogen och ta livet av henne när hon minst anar det, något som den godhjärtade jägaren misslyckas med att genomföra. Istället berättar han om drottningens onda plan och ber Snövit att fly ut i skogen och aldrig återvända.

Väl ute i skogen hittar hon en mystisk stuga med små stolar, små sängar och små kläder. Stugan tillhör sju arbetsamma och välvilliga dvärgar vid namn Glader, Trötter, Toker, Blyger, Kloker, Prosit och Butter. Tillsammans med dessa sju och ett gäng nyfikna djur försöker Snövit bygga en trygg tillvaro långt borta från drottningen och hennes hjärngrepp, men den magiska spegeln kan inte ens en prinsessa lura.

När Walt Disney bestämde sig för att göra animerad film av den här berättelsen trodde många att han var helt galen, kostnaden för projektet var enorm på den tiden. Men han gav sig inte, kämpade med nävar och klor och lät ingenting stå i hans väg. Istället för Disneys undergång - som många trodde att "Snövit"-projektet skulle orsaka - resulterade filmen i en explosiv succé som erövrade hela världen. Animerad film är idag en enorm genre, något vi till stor del kan tacka herr Disney, hans driv och hans ambitioner för.

När man sätter i filmen i bluray-spelaren så här år 2012 är det inte svårt att förstå hur den blev så älskad och kraftfull när den såg dagens ljus. Eftersom filmen fortfarande fungerar - i en tid då vi överöses med animerade filmer - kan man föreställa sig trycket den måste haft år 1937 när många aldrig tidigare sett något liknande. De handgjorda animationerna är fantastiskt vackra och till skillnad från exempelvis Dreamworks och Pixar som präglar den animerade världen idag är det här mer av en tavla i rörelse. Känslan av att ett gäng konstnärer i världsklass samlades och bestämde sig för att göra en film är helt underbar.

Med andra ord är filmen helt perfekt, fläckfri, fulländad i det visuella, men det finns några brister under ytan. Trots att Bröderna Grimms berättelse är väldigt enkel och avskalad klockar filmen in på 83 minuter och även om det är en väldigt kort speltid med dagens mått mätt känns den ändå lite för lång. Många scener och sekvenser verkar bara vara ren utfyllnad och nästan överallt finns det rum för att "tighta" till det lite. När dvärgarna först upptäcker Snövit i sitt hus är ett ypperligt exempel på det, en scen som är för lång och till stora delar bara känns som ett överflödigt lager murbruk.

Jag är inte heller ett särskilt stort fan av musikaler så de bitarna drar också ner en smula, något som jag tycker kan sägas om alla Disney-filmer och filmer rent generellt som har musikal-inslag. Utan dessa hade de varit ännu bättre, men då sång i film - särskilt animerad - uppskattas av de allra flesta har jag full förståelse för att de finns med.

Största delen av speltiden övervinner dock de här bristerna, och det är verkligen en riktigt härlig film att se. Även om Snövit själv inte är en särskilt färgstark karaktär på något sätt har hon fullt med trevliga figurer runt omkring sig som sätter ett gigantiskt leende på läpparna. Små detaljer - som den söta sköldpaddan som alltid halkar efter - är det som gör helheten. "Snövit och de sju dvärgarna" är så mycket, mycket mer än den korta snutt som visas på julafton, det får vi inte glömma bort.