Stepford Wives 2004

En svart komedi om karriärkvinnor som blir programmerade av sina äkta hälfter till lyriska hemmafruar med egenskaper klippta och skurna för att tillfredsställa en mullig mansgris, kul? Jag kan ju inte påstå att det jag läst om Frank Oz remake av den gamla science-fictionfilmen "Fruarna i Stepford" från 1975, baserad på Ira Levins roman med samma namn, skapade höga förväntningar. Men min skepsis var obefogad, filmen är både kul, underhållande och öppnar upp för funderingar kring våra ideal och vad vi vill ha ut av varandra.

Den numer 60-årige filmregissören, Frank Oz, är en mångsidig man. Han är inte bara regissör till filmer som "Little Shop of Horrors" och "The Score", han är även mannen bakom Miss Piggys, liksom Yodas i "Star Wars", ljuva stämmor. Bland annat. Oz är kanske främst känd för att ha varit involverad kring det välkända gänget Mupparna, där han haft rollen som regissör, producent och manusförfattare. Och röst.

Nu har engelsmannen alltså regisserat igen. I "Stepford Wives" flyttar Joanna (Nicole Kidman) och Walter (Matthew Broderick) till Connecticut för att börja om på ny kula då Joannas karriärlystnad får repressalier. De hamnar i Stepford – staden där kvinnorna, Barbiefierade upplagor av Betty Crocker, lever för att tillfredsställa sina Robot Wars-lekande töntar till män. Joanna vantrivs medan Walter är mycket nöjd med Stepfordandan. Joanna och hennes nyfunna väninna Bobbie, spelad av en helt underbar Bette Midler, börjar ana ugglor i mossen, det är något skumt med det överidylliska samhället. Damerna, som börjar närma sig Stepfords hemlighet, utgör ett hot mot idyllen, ett hot som måste avväpnas...

Oz har verkligen lyckats med att plocka skådespelare för karaktärerna. Kidman är karismatisk och passar bra för sin roll, Glenn Close är som klippt och skuren för den dominanta ledarhustru som hon spelar och Bette Midler är ju som sagt splendid i sin roll som författaren till boken ”I love you mum but please die”. Sångerskan Faith Hill fungerar bra i sin biroll som en av fruarna. Vidare figurerar även Christopher Walken som despotisk herre på täppan och Roger Bart ("The Insider", "Bram & Alice") som Dolce & Gabbana-älskande fjolla.

"Stepford Wives" är en underhållande och kul film som driver med dagens något tvistade samhälle. Paul Rudnicks manus flyter på bra, replikerna känns naturliga och är stundtals snabba och vassa. Filmens enda svaghet är det något förvirrande slutet. Se och döm själva, smaken är ju som bekant olika.