Stuber 2019
Synopsis
Den lugne uberföraren Stu plockar upp en polis i jakt på en terrorist. Innan han vet ordet av, måste han ge allt för att ha en chans att klara sig med både livet och sina fem stjärnor i behåll!
Info
Originaltitel
Stuber
Digitalpremiär
11 november 2019
Språk
Engelska
Land
USA
Distributör
20th Century Fox
Längd
Underhållande nonsens
De senaste tillskotten i genren tokig kompiskomedi är Dave Bautista som hård machosnut och Kumail Nanjiani som sarkastisk uber-chaufför. En film med lagom dos humor och action men ett manus som kanske hade behövts Nanjianis vassa talang.
Det skulle nog inte förvåna någon om många filmidéer kommer från att Hollywood-producenter sitter med ett stort lyckohjul eller lotteridragning för att slippa att faktiskt utveckla en riktig historia. Oftast är det snutar i actiongenren som paras ihop med någon helt oväntad, så det blir en tokig kompiskomedi med pangpang och biljakter.
Denna gång är det Kumail Nanjianis tur. Den pakistansk-amerikanske komikern som Oscarnominerades för manuset till ”The Big Sick” där han spelar en Uber-chaufför, är motparten till valfri machopolis och därför med sin fånleende, sarkastiska persona perfekt för den här typen av film. Casting-snillena på den här rullen har dock varit generande lata när de givit han rollen som Stu – en Uber-chaufför.
Stu får på grund av ögonoperation halvblinda polisen Vic (Dave Bautista) på halsen när denne får en sista chans att fånga skurken som dödat hans partner. Stu vill bara hem till sin nydumpade, berusade drömtjej för att utnyttja det gyllene tillfället (fräscht) men tvingas först med på Vics galna skurkfångar-äventyr.
Det är svårt att ogilla den här duon. Nanjiani har bevisat att man kan leverera effektiv, självironisk humor utan hysteri eller överspel. Bautista charmade både Marvel-fansen och resten av världen som Drax i ”Guardians of the Galaxy”-filmerna. Det är deras utstrålning och närvaro som smått lyfter denna över liknande filmer i genren.
Samtidigt är det en viss brist på kemi mellan dem som gör att filmen blir mer av ett koncept än den popcornrulle den utger sig för att vara. Här finns några roliga situationer, kul musikval och fyndig dialog, även om den troligare varit vassare i händerna på Nanjiani själv. Lite adrenalin finns i några actionsekvenser och biljakter men det mesta sparas till finalen.
Man har aldrig direkt tråkigt men när eftertexterna rullar är den snabbt glömd. Knappast så usel på ”Hobbs & Shaw”-nivå men inte heller någon ny ”Midnight Run”. Kanske är det någonstans i försöket att vara modern och självmedveten som den ramlar i sin egen fälla. En förvånansvärt intressant konversation om manlighet och machoideal eskalerar i ett absurt slagsmål.
Dessutom faller försök att utveckla biroller rätt platt och man kastar skamlöst bort begåvade skådespelare. Bautistas ”Guardians”-motspelare Karen Gillan försvinner raskt ur storyn, Oscarsvinnaren Mira Sorvino har inget eller lite att göra och Betty Gilpin (”Glow”) har en bisarrt otacksam roll som Stus kärleksintresse. Och dessutom svårt att köpa 34-åriga Natalie Morales som Bautistas dotter…
Men å andra sidan kanske för mycket att begära mer från en nonsensfilm som denna. En regnig söndag funkar den utmärkt, speciellt om man är fans till någon av stjärnorna. Dopinder (Karan Soni) i ”Deadpool”-filmerna är fortfarande den mest minnesvärda actionchauffören men i konflikten Dave Bautista vs ”Fast & Furious”/The Rock så håller vi efter denna sommaren tveklöst på den förstnämnda.
Denna gång är det Kumail Nanjianis tur. Den pakistansk-amerikanske komikern som Oscarnominerades för manuset till ”The Big Sick” där han spelar en Uber-chaufför, är motparten till valfri machopolis och därför med sin fånleende, sarkastiska persona perfekt för den här typen av film. Casting-snillena på den här rullen har dock varit generande lata när de givit han rollen som Stu – en Uber-chaufför.
Stu får på grund av ögonoperation halvblinda polisen Vic (Dave Bautista) på halsen när denne får en sista chans att fånga skurken som dödat hans partner. Stu vill bara hem till sin nydumpade, berusade drömtjej för att utnyttja det gyllene tillfället (fräscht) men tvingas först med på Vics galna skurkfångar-äventyr.
Det är svårt att ogilla den här duon. Nanjiani har bevisat att man kan leverera effektiv, självironisk humor utan hysteri eller överspel. Bautista charmade både Marvel-fansen och resten av världen som Drax i ”Guardians of the Galaxy”-filmerna. Det är deras utstrålning och närvaro som smått lyfter denna över liknande filmer i genren.
Samtidigt är det en viss brist på kemi mellan dem som gör att filmen blir mer av ett koncept än den popcornrulle den utger sig för att vara. Här finns några roliga situationer, kul musikval och fyndig dialog, även om den troligare varit vassare i händerna på Nanjiani själv. Lite adrenalin finns i några actionsekvenser och biljakter men det mesta sparas till finalen.
Man har aldrig direkt tråkigt men när eftertexterna rullar är den snabbt glömd. Knappast så usel på ”Hobbs & Shaw”-nivå men inte heller någon ny ”Midnight Run”. Kanske är det någonstans i försöket att vara modern och självmedveten som den ramlar i sin egen fälla. En förvånansvärt intressant konversation om manlighet och machoideal eskalerar i ett absurt slagsmål.
Dessutom faller försök att utveckla biroller rätt platt och man kastar skamlöst bort begåvade skådespelare. Bautistas ”Guardians”-motspelare Karen Gillan försvinner raskt ur storyn, Oscarsvinnaren Mira Sorvino har inget eller lite att göra och Betty Gilpin (”Glow”) har en bisarrt otacksam roll som Stus kärleksintresse. Och dessutom svårt att köpa 34-åriga Natalie Morales som Bautistas dotter…
Men å andra sidan kanske för mycket att begära mer från en nonsensfilm som denna. En regnig söndag funkar den utmärkt, speciellt om man är fans till någon av stjärnorna. Dopinder (Karan Soni) i ”Deadpool”-filmerna är fortfarande den mest minnesvärda actionchauffören men i konflikten Dave Bautista vs ”Fast & Furious”/The Rock så håller vi efter denna sommaren tveklöst på den förstnämnda.
| 10 november 2019 10:00 |