Studentfesten 2013

Det är 90-tal och studentyra i en av landets rikaste kommuner. Fyra grabbar styr sin röda pimpade minibuss mot gratis fylla och billiga brudar. Rasmus är nydumpad, Ian är kåt, Franz sugen på lyxchampagne, och Mister alldeles för ung för att veta bättre. Ett skruvat dygn följer när grabbarna kraschar fest efter fest, med snuten, militären och en arg flickvän hack i häl.

Regissören Simon Sandquist ("Den osynlige") siktar varken mot Guldbaggar eller att klara Bechdel-testet med sin nya film. Men om målet var att skapa Sveriges svar på dumkomedierna från andra sidan Atlanten har han träffat rätt - i diskbänksrealismens avlånga land är det inte mer än rätt att någon får ha den ambitionen också. Isnpirationskällorna är många, och involverar säkert flera Adam Sandler- och Will Ferrell-komedier. Därmed dras också "Studentfesten" med en historia som är lite all over the place.

Det är tätt med gags, och man sparar varken på citatvänliga oneliners, pinsam igenkänning eller slapstick. "American Pie"-hintarna, tänk dildos på fel plats vid fel tillfälle, hör till mina personliga favoriter. Samtidigt spretar humorn åt alla tänkbara håll och med varje lyckat skämt kommer minst ett som faller platt till marken. För att försöka vara en "osvensk" komedi vågar man inte alltid ta steget fullt ut och balla ur i knas och pinsamheter, den här återhållsamheten och osäkerheten känns tyvärr hopplöst svensk. Flera scener och biroller når aldrig sin fulla potential (jag tittar på dig, Kjelle Bergqvist), och Stasse Soulis alltför utdragna kärleksbekymmer med Anna Åström är till och med riktiga stämningsdödare, under en annars skönt galen festnatt.

Grabbkvartetten är å andra sidan kul att hänga med, i sina tafatta försök att tömma barskåp och flörta påminner de inte sällan om den sköna brittiska komediserien "The Inbetweeners". Henrik Lundström går all in i rollen som den välkammade, något äldre finsmakaren, och Edvin Endre (Lenas grabb, lägg namnet på minnet för vi lär se mycket mer av honom) är charmigt bortkommen som designerad förare som flitigt antecknar övriga gängets alla raggningstips... trots att de sällan lyckas. 

Det blir rätt uppenbart under pressvisningen, det här kalaset var aldrig menad att upplevas i en biosalong bland tio torra kulturskribenter. Man skulle varit hälften så gammal, dragit ihop ett gäng vänner med rätt billig humor, och gärna ha den egna studenten inom räckhåll. För i rätt miljö, med gott sällskap och hyfsat låga förväntningar på att se något nyskapande, ska nog "Studentfesten" bli en riktigt skön skrattfest. Garanterat utan baksmälla.