Surviving Christmas 2004

Jag vet inte vad ni tycker, men jag gillar julkomedier. Eller, jag vill gärna gilla dom. Glada familjer som shoppar julklappar, den gemensamma matlagningen, och i USA där ”more is more” räcker det inte med att ha grannskapets största julgran – hela huset ska vara upplyst i miljontals färger! Förra årets stora julfilm gav mig julstämning så det räckte och blev över i ett halvår framåt, jag talar förstås om ”Love Actually”. I år har vi inte mindre än fyra filmer på temat framför oss. ”Bad Santa” är först ut, samt amerikanska totalfloppen ”Surviving Christmas”. Dessvärre…

Familjen Valco är som vilken annan halvnormal amerikansk förortsfamilj som helst. Äktenskapet knakar i fogarna och sonen spenderar hela dagarna i sitt rum undersökandes internets porrutbud. Julen står för dörren, och det gör även en mentalstörd Ben Affleck en kall dag. Drew, som han heter, vill inte vara ensam kring jul och ber om att, i terapisyfte, få spendera julen ihop med den ”lyckliga” familjen som råkar bo i hans gamla barndomshem. Pappa Valco gör det enda vettiga och kastar ut galningen med huvudet före, men när denne återkommer och viftar med stora plånboken tänker familjen om. 250.000 dollar kan väl få vem som helst att gå med på vad som helst – eller?

De går med på att låtsas att Drew är deras son, de går även med på att bära löjliga tomtemössor när julgranen ska införskaffas. Men när familjen blir tilldelade manuskript vid matbordet, eller en inhyrd skådespelare som ska gestalta farfar gör entré – allt för att skapa den ”perfekta” stämningen – tycker de nog att drews idéer börjar spåra ur en aning.

Ben Affleck som rik, excentrisk knäppgök är väl inte direkt vad jag vill se i en julfilm. Folk som beter sig allmänt oförklarligt och icke trovärdigt kan förstöra vilken film som helst för mig, och Drews handlingar i ”Surviving Christmas” får mig verkligen att undra om allt står rätt till i manusförfattarens hjärnkontor. Att adoptera en familj inför julen, vem kommer på något sånt? Ska det vara roligt? Snarare tragiskt. Om inte det räckte så filmades ”Surviving Christmas” utan ett färdigt manus, vilket märks… Det växlar mellan teaterliknande fars, pinsamma försök till romantik, och riktigt smaklösa incest-skämt.

Filmens lilla räddning kommer i form av James Gandolfini och Catherine O’Hara som föräldrarna i familjen. Gandolfini gör sin bästa de Niro/”Släkten är värst”-imitation, och O’Hara är alltid O’Hara, en njutning till underskattad komisk talang, även i denna kassa rulle. Ben Affleck vet jag inte vad jag ska säga om, men när alla ens senaste filmer sågats så totalt så har man verkligen haft otur. Kanske vore en ny karriär som varuhustomte något?

Kort sagt: den här julen överlever du utmärkt utan att behöva plåga dig igenom ”Surviving Christmas”.