The Advocate for Fagdom 2011

Bruce LaBruce är inget större namn för svensk publik men i USA har han blivit både hyllad och okänd sedan han startade sin karriär på 80-talet och sedan dess kombinerat fotograf- och skribentjobb på diverse tidningar (bl.a. egenstartade queerpunkmagasinet J.D.s) med independentfilmer där både humor och porr varit stående inslag.

Här får vi se intervjuer med både Bruce själv och andra framstående profiler inom queerkulturen, inklusive mer (i jämförelse) kommersiella regissörerna Gus Van Sant och John Waters. Det är en udda samling av både lågmälda och mer flamboyanta typer som alla är överense om LaBruces storhet inom sitt fält.

Vi får se klipp från både tidiga och senare filmer (som gayzombierullarna ”Otto; or, Up with Dead People” och ”L.A. Zombie”, den senare med riktiga gayporrstjärnor i rollerna) och för den lättchockade kan det vid första anblick avfärdas som ren porr. Men snart blir det uppenbart att LaBruce har en speciell, säregen stil och som någon anmärker: när man ser en LaBruce-film så känns det som LaBruce.

Det berättas historier om verk som upprört så mycket att det resulterat i både censur, bojkott och stämningar. Det görs även uppenbara men logiska iakttagelser om hur USA problemfritt accepterar våld, både inom underhållning och verkligheten, medan sex och naket fortsätter att uppröra. Samtidigt saknar man möjligtvis en mer djupgående skildring av mannen själv, vad som driver och motiverar honom.

Det är en extremt intressant film för folk inom queerrörelsen men även för den vardaglige mannen. Som en storögd, uppenbarligen heterosexuell kvinna uttrycker sig efter en bisarrt blodig förhandsutställning inför ”L.A. Zombie” där manliga porrstjärnor poserar nakna med stora vapen, erektioner och dränkta i blod: ”Man blir glad att man faktiskt är okej med det”.