The Aeronauts 2019

Vem minns väl inte Eddie Redmayne och Felicity Jones fina prestationer som Stephen Hawking och hans fru Jane i ”The Theory of Everything”? Här ser vi dem tillsammans igen i Tom Harpers regi, denna gång som meterologforskaren James Glaisher (Redmayne) och aeronauten Amelia Wren (Jones). Redmaynes karaktär är baserad på en verklig forskare som faktiskt gjorde en liknande uppstigning i luftballong tillsammans med en kollega, medan denne i filmen blivit ersatt av Jones fiktiva roll.

James är en passionerad meteorolog men saknar resurser för att kunna genomföra sina avläsningar i atmosfären. Han behöver en luftballong och någon som kan styra den, så han nästlar sig in på en tillställning för att träffa aeronauten Amelia och övertala henne att ta med honom på en ballongfärd. Hon är änka och har inte varit uppe i luften sedan olyckan där hennes man omkom, men James är enveten och lyckas övertala henne. Resan kan börja!

Filmen börjar i traditionell kostymdrameanda, men så snart ballongen lyfter för att sakta flyta upp bland molnen förs vi in i en vacker och sällsam värd som känns sagoaktig och realistisk på en och samma gång. Kanske var det så här verklighetens meteorologer upplevde seglatsen? Spektakulära vyer ovan molnen och trollbindande tystnad? Guldskimrande fjärilar som dyker upp ur ingenstans? Filmen fångar väl det storslagna med atmosfären, men även hur enorma dess krafter är och hur små och utsatta vi människor blir när vi som ensamma pionjärer överlämnar oss i dess våld. För ballongfärden är naturligtvis inte bara regnbågsskimrande ljus som dansar över fluffiga moln utan först måste de igenom ett oväder...

Del av syftet med färden är för engelsmännen att besegra fransmännen som innehar höjdrekordet. Ballongen fortsätter att stiga och stiga, även när den mer flygerfarna Amelia tycker att det räcker. Redmayne lyckas faktiskt ge James karaktär en självisk och rätt obehaglig sida, när han skäller på Ameila att fortsätta. Till viss del är det dock bristen på syre i den tunna luften som gör att ingen av dem kan tänka klart, och ju högre ballongen stiger ju svårare blir det. Spänningen höjs omärkligt tills det blir svårt att titta, för snart befinner sig de båda i en desperat situation. Det blir upp till Amelia att rädda dem men filmen är som en rosenskimrande viktoriansk Copperfieldsaga, och i sagornas värld är ju som vi vet allt möjligt!

Det är de greenscreen-filmade ballongsekvenserna som är filmens egentliga behållning och de är såpass spektakulära att de är värda en biobiljett bara för att se dem. Jones och Redmayne är samspelta och lätta att tycka om, men berättelsen i övrigt höjer sig inte över mängden storfilmer som pumpas ut nu i Oscars- och Golden Globetider. Filmen har dock en gammaldags charm som är svår att stå emot, så den kommer bli en perfekt familjefilm att plocka fram runt jul.